Fattigdom Allt fler löntagare i Sverige har inte råd med en veckas semester. Det visar statistik från Eurostat. Samtidigt märker civilsamhällesorganisationerna ett ökat tryck på deras insatser även från människor som har jobb.
Statistik från Eurostat visar att så kallad ”semesterfattigdom” ökar i EU-länderna. 15 procent av de som jobbar i EU, motsvarande 41,1 miljoner människor, har trots att de har ett arbete inte råd att åka iväg på en veckas semester.
Det är Europafacket som nyligen gjort en analys av siffrorna som finns tillgängliga, från åren 2022 och 2023. Något tidningen Arbetsvärlden var först att rapportera om.
2023 hade fem procent av löntagarna i Sverige inte råd med en veckas semester. Det är en ökning med en procentenhet jämfört med 2022. Enligt Eurostats senaste statistik ökar dessutom andelen som inte har råd med en veckas semester utanför hemmet, vare sig de har jobb eller inte. I Sverige är det nästan 12 procent av befolkningen som inte har råd.
Allt fler behöver hjälp
Flera civilsamhällesorganisationer i Sverige vittnar om ett ökat tryck på deras verksamheter och aktiviteter under sommaren. Christina Olsson, generalsekreterare på Sveriges Makalösa Föräldrar, uppger att det är fler ensamstående föräldrar som söker sig till deras aktiviteter, olika utflykter och läger. Men situationen är mycket allvarligare än att de inte kan åka iväg på en veckas semester, konstaterar Christina Olsson.
– De här föräldrarna pratar om att de inte har pengar till mat, det är en helt annan diskussion. Att de skulle kunna åka på en veckas semester är en utopi. Vi har föräldrar som avstår från att äta för att prioritera maten till sina barn. De hade varit glada om de kunnat köpa en glass till barnen. De har jättemycket ångest inför sommaren, när det ska vara en fin högtid med deras barn och de inte ens kan fixa maten. Vi är nere på den nivån.
Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, säger att det alltid är fler som söker sig till deras verksamheter under sommarlovet. Och trycket har ökat de senaste åren. Nu märker han också att det uttrycks andra behov bland familjerna.
– Det är allt yngre barn som kommer och frågar efter sommarjobb så att de kan hjälpa till hemma. I år har vi också lagt märke till att allt fler familjer som efterfrågar sommaraktiviteter undrar om det också kommer serveras mat i samband med aktiviteterna, säger Jonas Rydberg.
700 000 i fattigdom
De lokala stadsmissionerna erbjuder cirka 5 000 platser till lägervistelser och andra sommaraktiviteter, som filmkvällar och utflykter. Jonas Rydberg framhåller att platserna tar slut snabbt efter att de erbjudits. Majoriteten som söker sig till Stadsmissionen har ofta ingen egen försörjning, men Jonas Rydberg framhåller att det är allt fler som har ett jobb men ändå inte klarar sina utgifter.
– Det är bevisligen så att allt fler hushåll i Sverige, där föräldrarna har ett jobb att gå till, inte har råd med en vanlig hyreslägenhet eller att åka på semester och ha grundläggande aktiviteter för barnen. Nu lever nästan 700 000 människor i Sverige, sju procent av befolkningen, i social och materiell fattigdom. En ökning med mer än 300 000 personer på bara tre år. Jag tror inte folk förstår hur kämpigt många har det.
I juni skrev Dagens Arena om att social och allvarlig materiell fattigdom tredubblats de senaste tre åren. Det kan innebära att du inte klarar av en oförutsedd utgift, inte kan ha tillräckligt varmt i bostaden eller inte har råd med näringsriktig mat varje dag.
På Röda Korset märker man också att allt fler söker sig till dem och att behoven ökar.
– Under sommaren märker vi en ökning till våra verksamheter i hela landet. Det har pågått sedan den höga inflationen kom. I vår barnfattigdomsrapport från i våras ser vi en enorm ökning av barn och elever som äter mer och bunkrar inför sommaren. Flera uttrycker att de inte vill ha lov för de vet att det inte inte kommer att hända något kul. I Malmö märker man ett enormt tryck främst när det handlar om barn- och familjeaktiviteter, som de alltid utökar under sommaren och tar höjd för. Trots det har de fått säga nej till många som velat följa med på aktiviteter denna sommar, säger Filippa Rinman, verksamhetsutvecklare på Röda Korset.
Hon berättar också att det kommer folk till organisationens second hand-butiker och önskar att få något att äta.
För låga löner
Jonas Rydberg på Sveriges Stadsmissioner menar att ett problem är att lönerna i Sverige är för låga.
– Sverige har under 30 års tid haft extremt låg inflation och man har kunnat leva på ganska låga inkomster. När inflationen blev så dramatisk har lönerna inte hängt med och många blev tagna på sängen. Man var inte längre självförsörjande. Många har haft det mer akut och kämpigt än vi förstår. En ensamstående med två barn som kanske jobbar i vården, med ett anställningsmått på 88 procent, får det inte att gå ihop.
Han menar också att andra bidrag, som bostadsbidraget, har urholkats. Och även om vissa välfärdsförsäkringar har inflationsskydd och försörjningsstödet ökat har livsmedelspriserna ökat mer än så. Sedan 2022 har matpriserna ökat med 27 procent.
– Politiken har förvisso sänkt skatten även för låginkomsttagare, så man har försökt mildra effekterna. Vi behöver komma tillbaka till att fler är självförsörjande och har ett jobb att gå till, men också ett jobb som gör att man klarar mat och hyra. Det är det som är samhällskontraktet. Och bilden av att man kan stapla bidrag på varandra och leva lyxliv måste vi lämna. Den politiska debatten skapar en snedvriden diskussion som inte bygger på någon sanning. Både politiken och arbetsmarknadens parter måste ta ansvar, det kan inte bara vara upp till civilsamhället, säger Jonas Rydberg.
Filippa Rinman på Röda Korset framhäver att framför allt barn- och bostadsbidrag behöver höjas så att de stämmer överens med verkligheten.
– De behöver höjas för att människor ska få pengarna att räcka till. Vi vet att de vi möter inte har gjort av med annat än för det absolut nödvändigaste, ändå går det inte ihop. Vi måste få upp dessa bidrag så att människor har råd med plötsliga förändringar, som när elpriserna blev så höga och inflationen ökade, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
