I höst lägger vi förslag på en klok reformistisk miljöpolitik. Vi vill ställa om Sverige med ett högre pris på utsläpp och genom investeringar i det som ska bygga det nya samhället, skriver Carin Jämtin, partisekreterare och Matilda Ernkrans, miljöpolitisk talesperson, Socialdemokraterna.
Inom EU vill flera länder, men inte Sverige, skräpa utsläppsmålen till 2020. Nu ser vi det även i transportpolitiken, där alltså regeringens svar på EU:s skarpa förslag för klimatsmarta transporter mest tycks gå ut på att skjuta lösningarna framför sig, skriver tre rödgröna riksdagsledamöter.
EU:s medlemsländer lovar runt men håller tunt. Sveriges regering och de andra medlemsländernas ovana att komma med politiska löften utan att leverera en tillräcklig budget för att genomföra dem, måste få ett slut. Det är dags för EU att finansiera sina åtaganden, skriver Göran Färm, europaparlamentariker (S).
Inom kort ska det grekiska parlamentet pröva om det finns stöd för Pasok-regeringens åtstramningar. Men även om regeringen får stöd återstår stora problem. Ett antal centrala frågeställningar är kopplade till krisen, skriver Torbjörn Hållö, LO-ekonom.
Lagen är tydlig – föräldrar som förvärvsarbetar, studerar, är arbetslösa eller föräldralediga ska erbjudas barnomsorg, även på sommaren. Ändå stänger fyra av fem förskolor på sommaren, skriver Annelie Nordström, förbundsordförande, Ulrika Lorentzi, jämställdhetspolitisk utredare, Kommunal.
Vi vill att regeringen tar sitt ansvar och tillsammans med oss och arbetsgivarna ser till att de industriarbetare som saknar rätt kompetens får den genom ett ordentligt kunskapslyft, skriver Stefan Löfven, förbundsordförande IF Metall.
Den svenska linjen inom klimatförhandlingarna i Bonn är otydlig, trots att det är politisk vilja och handlingskraft som behövs för att skapa nya lösningar på den globala klimatfrågan, skriver Erik Lysén, Internationell chef för Svenska kyrkan.
Den nya S-ledningen behöver inte kasta något av hittills förd miljöpolitik över bord, men måste gripa tillfället i flykten att uppdatera och tydligare visualisera miljöpolitiken som en del av välfärdsbygget, skriver Ove Andersson, Arbetarrörelsens Tankesmedja.
Medborgare i Bosnien måste trycka på sina politiska företrädare att söka kompromisser framför polarisering. Dels i frågan om hur detta multietniska land ska styras, dels hur ett stabilt samhälle kan skapas med hjälp av social och ekonomisk utveckling, skriver Johanna Leander, Palmecentret.
Sveriges försvars- och säkerhetspolitik internationaliseras och inordnas alltmer under Nato-ledda operationer. Samtidigt konstaterar Riksrevisionen att regeringen ”inte har konkretiserat mål eller motiv” för svenska internationella insatser, skriver Sofia Tuvestad, konsult och skribent.
Den pågående internationaliseringen i närings- och arbetslivet kräver ett mer aktivt förhållande till internationella normer. Demokratins värden måste värnas i den nya globala ekonomin, skriver Claes-Mikael Jonsson, LO-jurist.
De budgettekniska skälen för att lägga ner en rad ambassader i länder som finns inom så kallade "emerging markets" har undanröjts. Utrikesministern måste visa på statsmannaskap och ompröva besluten, skriver Leif Biureborgh, rådgivare Sweco och Svend Thomsen, svensk honorärkonsul, Angola.
Missbruksutredningens förslag att flytta ansvaret för missbruksvården från kommun till landsting bär med sig flera risker. Många kommuner har en större förmåga att väga in sociala aspekter. Missbruk kan inte bara ses som ett medicinskt problem, skriver Anna Carlstedt, IOGT-NTO.
Det finns en grovt missvisande bild av rikedom i Sverige. Många envisas med att se mångmiljonärer bakom snart sagt varenda husknut. Men en närmare titt på statistiken visar att detta är fel. De allra flesta av oss måste vända och vrida på slantarna för att få vardagsekonomin att gå ihop, skriver Philip Lerulf, Timbro.
När andra aktörer satsar för fullt i förnybar energi redovisar Vattenfall i sin årsredovisning att investeringarna i fossil kraft ökade med 25 procent. Den riktiga paradoxen med Vattenfalls så kallade klimatplan är dock att den innehåller stora investeringar i fortsatt kolkraft, skriver Åsa Romson, riksdagsledamot (MP).
