Experter varnar: Folkrätten under hot

Folkrätt Krigen i Gaza och Ukraina, miljöförstörelse och rättsvidriga handelstullar. Internationell rätt pressas hårt från olika håll och när stater gör alltmer som de vill riskerar den att förlora sin trovärdighet, varnar experter.

De senaste åren har Said Mahmoudis, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet, tro på folkrätten och dess betydelse blivit hårt prövad.

– I 40 år har jag stått inför studenter och med djup tro på folkrätten pratat med dem om hur den fungerar, varför vi har den och varför staterna måste respektera sina åtaganden. Nu ser jag att så är det inte. Det är som en kristen person med väldigt djup tro plötsligt upptäcker att det inte finns någon gud. Jag har inte tappat all tro på folkrätten, men jag är klart besviken över utvecklingen, säger han.

Han menar att starka stater gör alltmer som de själva vill och att mycket tyder på att det sker utan konsekvenser. Ett exempel han lyfter är USA:s bombning av Irans kärnanläggningar i juni 2025, vilket han och flera andra experter menar stred mot internationell rätt. Det som Said Mahmoudi anser är särskilt oroväckande är att USA inte ens försökte motivera sin attack utifrån folkrätten.

– Historiskt har stater alltid försökt rättfärdiga sina handlingar genom att hänvisa till folkrättsliga regler. Det kan vara godtagbart eller inte, men man har ändå försökt. När Israel anföll Iran hävdade de preventivt självförsvar. Enligt min mening var det inte godtagbart, villkoren var inte uppfyllda, men Israel försökte ändå. USA försöker inte ens komma med något sådant argument, de gör som de vill, säger Said Mahmoudi.

Maktens språk

Även när USA anföll Irak 2003, trots att permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd som Frankrike och Ryssland samt den nära allierade Tyskland var emot, försökte de rättfärdiga det genom att hänvisa till gamla FN-resolutioner från 1991, påpekar Said Mahmoudi. Men nu har landets attityd mot folkrätten förändrats.

– Att USA över huvud taget vågar säga att man ska ta Grönland med våld eller beslagta Panamakanalen – det är bara maktens språk. Det gör att man blir förtvivlad. Det påverkar trovärdigheten för hela rättssystemet och de små möjligheter FN och andra institutioner haft för att agera. Säkerhetsrådet har dessutom varit helt förlamat av vetorätten de senaste åren. Det öppnar för att andra länder som Kina och Ryssland känner sig fria att göra vad de vill, utan att behöva förklara något folkrättsligt, säger Said Mahmoudi.

Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, instämmer i att internationell rätt är under press. Det handlar inte bara om väpnade konflikter utan också om miljö och handel. Han framhåller att USA:s frånträde från Parisavtalet samt Trumpregeringens sätt att införa handelstullar och förhandla bilateralt strider mot grundläggande regler i Världshandelsorganisationen, WTO.

– Vi har mest gynnad nations-principen som innebär att om man sänker tullar mot ett land måste man sänka dem mot alla andra. WTO startade 1947 för att undvika att ett land får 30 procents tullar och ett annat 15 procent. Handeln ska vara global och samma regler ska gälla för alla. Från Vita huset verkar man strunta i den ordningen. Folkrättsjurister har ägnat sig åt långa listor med överträdelser som Trump gjort, säger Pål Wrange.

Bygger på god tro

Både Said Mahmoudi och Pål Wrange poängterar att internationell rätt bygger på god tro. Ett gemensamt intresse om att stater respekterar varandra och följer reglerna. Det finns ingen överstatlig polismakt som kan straffa länderna. Men när länder som USA gör som de vill undergrävs folkrättens trovärdighet, menar Said Mahmoudi.

– Det vi ser nu är kulmen av en utveckling som började direkt efter 11 september 2001. Man har hittat nya möjligheter att använda våld på påhittade grunder, säger han.

Said Mahmoudi lyfter fram krigen i Gaza och Ukraina och att Israel och Ryssland fullständigt struntar i alla regler. Pål Wrange menar dock att Israel åtminstone erkänner folkrätten genom att juridiskt försöka analysera och försvara sina handlingar utifrån den.

– Men det är uppenbart att Israel har gått alldeles för långt i Gaza. Och de stöds ovillkorligt av USA. Att två stormakter som Ryssland och USA agerar som de gör nu underminerar folkrätten. Det kan på sikt få allvarliga konsekvenser om detta blir ett bestående mönster från amerikansk sida, säger Pål Wrange.

Skyldighet att förhindra folkmord

Även om folkrätten alltid varit svag, eftersom det inte finns någon instans som kan dra stater inför domstol om de inte själva medger det, utgör den ändå en måttstock som alla stater är överens om.

– Genom den kan man bedöma staters agerande. Det är en sak att det är förfärligt att Israel angriper ett sjukhus, men en annan att de bryter mot internationella konventioner som alla världens stater ratificerat, säger Pål Wrange.

Många sätter också sitt hopp till folkrätten, påpekar han. Till exempel har internationella domstolens (ICJ) process om folkmord i Gaza rönt stor uppmärksamhet.

– ICJ kan inte stoppa ett pågående folkmord, vilket det kanske rör sig om, men det bidrar till opinionen. Om ICJ gör bedömningen att det är ett folkmord skulle det vara en kolossal prestigeförlust för Israel. Det kan också spilla över på andra stater i västvärlden, säger Pål Wrange.

Han menar att stater som inte är indragna i konflikten ändå har skyldighet att agera för att förhindra folkmord och brott mot mänskliga rättigheter. Ett exempel kan vara att EU fryser delar av associeringsavtalet med Israel.

– Folkrätten spelar roll när stater som inte är indragna i konflikten agerar. Det är omöjligt att veta vilken roll folkrättsliga överväganden spelar i politiska samtal, men med Rysslands invasion av Ukraina stod det klart att de stred mot folkrätten, vilket gjorde det mycket lättare att införa sanktioner mot Ryssland – bland de mest långtgående någonsin. Så även om inte kriget stoppas får det konsekvenser, säger Pål Wrange.

Brist på agerande splittrar

Pål Wrange framhåller också att ICC:s arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och landets förre försvarsminister Yoav Gallant, som båda misstänks för krigsbrott, får direkta konsekvenser.

– Det är 125 stater som de inte kan resa till. Några har struntat i det, till exempel Ungern. Men det innebär en stor risk för Netanyahu, för arresteringsordern försvinner aldrig.

Men västvärldens åtgärder mot Israel har varit få och små. Flera EU-länder, däribland Sverige, vill frysa handelsavtalet med Israel. Men alla är inte överens och chanserna att EU skulle göra det är små. Said Mahmoudi menar att västvärldens agerande i situationen i Gaza kan skapa splittring mellan västvärlden och globala syd.

– En sak man inte pratar om i massmedia är hur tystnaden från västvärlden, deras stöd och och hjälp till Israel som är misstänkt för krigsförbrytelser och även folkmord, uppfattas i låginkomstländerna i Asien, Afrika och Latinamerika.. De ser att västvärlden behandlar Israel som det enda undantaget i världen, fritt att göra vad de vill mot palestinier utan sanktioner, förutom några obetydliga riktade mot enskilda personer. Det kan komma att påverka hur dessa länder respekterar folkrätten i fortsättningen, när de ser hur viktig den i verkligheten är för västvärlden.

Men om det visar sig att Israel gör sig skyldiga till folkmord i Gaza kommer det inte få några större konsekvenser för länder som inte gjort tillräckligt för att stoppa det.

– Låt oss säga att internationella domstolen fastställer att det handlar om folkmord. Rättsligt blir det inget tjafs, alla kommer acceptera det. Men alla de länder som under tiden inte gjort någonting – trots varningar från olika FN-organ och andra organisationer – utan tvärtom fortsatt att hjälpa Israel militärt, ekonomiskt eller genom att hålla tyst och inte fördöma, för dem blir det bara politiska konsekvenser. Ingen rättslig process, säger Said Mahmoudi.

Uppdatera FN

Här ingår enligt honom också Sverige, som inte tar emot patienter från Gaza och som stoppat biståndet till UNRWA, den organisation som bedöms vara bäst på att hjälpa civilbefolkningen på plats.

För att internationell rätt ska stärkas och bli mer effektiv anser Said Mahmoudi att FN behöver uppdateras och omorganiseras. Staterna måste komma överens om en modernisering, för i dag klarar FN inte av sina uppgifter på grund av de politiska ledare som världen har.

Kanske, resonerar han, behövs en riktigt stor kris i världen för att staterna ska komma överens och gemensamt återgå till folkrätten och stärka den. Som efter andra världskriget. En sådan kris kan vara klimatförändringarna.

– Global uppvärmning kommer att drabba alla stater, hur mycket man än förnekar den. Det är just en anledning till varför staterna bör inse att fullständigt samarbete behövs om man ska överleva, säger Said Mahmoudi.