Gazakriget I takt med att Israel genomfört en ny militäroffensiv i Gaza samtidigt som hungersnöden förvärrats i området har fler europeiska ledare gått ut och kritiserat landet i allt hårdare ordalag. Dagens Arena har gått igenom en del av den kritik som kommer från de europeiska ledarna.
EU ökar trycket på Israel
Den allt mer akuta humanitära situationen på Gazaremsan har fått EU att skärpa sin retorik kring Israels agerande. Unionens representanter har sagt att man ska se över sitt handelssamarbete med Israel, efter att Israel anklagats för människorättsbrott. Något som bekräftades av EU:s utrikeschef Kaja Kallas efter ett möte i förra veckan. Kallas kallade då situationen i Gaza för “katastrofal” och uppmanade Israel att släppa in mer nödhjälp till Gazaborna.
Merz kritiserar Israel
Av historiska skäl har Tyskland varit återhållsamma när det gäller att kritisera Israel. Minnet av förintelsen har av förklarliga skäl satt djupa spår. Att den tyske förbundskanslern Friedrich Merz nu går ut och kritiserar den israeliska krigföringen i Gaza är därför anmärkningsvärt.
– Det som civilbefolkningen får utstå, så som den i allt större utsträckning har de senaste dagarna, kan inte längre rättfärdigas med att man bekämpar Hamas terrorism, sa Merz på måndagen i en intervju med Westdeutscher Rundfunk.
I intervjun betonar Merz att han av historiska skäl behöver vara lite mer reserverad, och att Tyskland vill fortsätta vara Israels ”viktigaste partner i Europa”. Men det finns även en gräns för en tysk förbundskansler, enligt Merz.
– När gränser överskrids, när det bryts mot internationell humanitär lag … Då måste även den tyske förbundskanslern säga sin mening, sa Merz i intervjun.
Spanien vill inför vapenembargo
Spanien är kanske det EU-land som varit mest kritiska mot den israeliska krigföringen i Gaza. Den spanske premiärministern Pedro Sanchez sa i förra veckan att han tycker att Israel ska uteslutas från internationella kulturevenemang som Eurovision Song Contest, på samma sätt som man tidigare gjort med Ryssland efter landets invasion av Ukraina.
I söndags meddelade den spanske utrikesministern Jose Manuel Albares, att landet vill se ett vapenembargo mot Israel. Ett krav som upprepats av Spanien flera gånger. Men så länge inte de två ledande vapenexportörerna slutar sälja vapen till Israel kommer ett vapenembargo att ha liten inverkan på landets militära kapacitet. Det säger Zain Hussain, forskare vid Stockholms Internationella Fredsforskningsinstitut (SIPRI) i en intervju i med tyska Deutsche Welle.
– USA och Tyskland är de viktigaste leverantörerna av större vapen till Israel. För att det ska finnas maximalt tryck på Israels stora vapenkapacitet, måste dessa stater vara inblandade i ett vapenembargo, sa Hussain i intervjun.
Sverige vill införa sanktioner mot ministrar
Den svenska regeringen har länge fått kritik av oppositionen för att man inte varit tillräckligt kritisk mot Israels krigföring. I en intervju med Dagens Arena i april i år kallade Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Morgan Johansson regeringens agerande gentemot Israel för “svagt och lamt”.
– Man måste sätta hårt mot hårt, det är det enda språk Israel förstår sig på, sa Johansson i intervjun.
Men den senaste veckan har regeringen skärpt sin retorik kring Israels krigföring, med fokus på den uteblivna humanitära hjälpen till Gazas befolkning. På tisdagen kallades Israels Sverigeambassadör upp till UD. Ett möte där Utrikesdepartementets högsta tjänsteman, kabinettssekreterare Dag Hartelius påpekade för ambassadören att Sverige kräver att nödhjälpen till Gaza återupptas och att Israel har en skyldighet att skydda civila och civil infrastruktur. Sverige har också sagt att man kommer att trycka på för EU-sanktioner mot enskilda israeliska ministrar.
– Det handlar om extremistiska ministrar som driver på för en olaglig bosättningspolitik och aktivt också motverkar en framtida tvåstatslösning, sa Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard i en intervju med TT i förra veckan.
Storbritannien pausar förhandlingar om frihandel
Storbritannien är ett annat land som höjt tonläget mot Israel den senaste tiden. I ett tal till parlamentsledamöter i förra veckan kallade premiärminister Keir Starmer det lidande som Gazaborna genomlider för “outhärdligt”. Premiärminister Starmer sade vidare att han var skräckslagen över Israels beslut att utöka sin militära kampanj och att den nödhjälp som Israel tillåtit komma in i Gaza var “helt otillräcklig”.
Den brittiske utrikesministern David Lammy har meddelat att Storbritannien pausar förhandlingarna med Israel om ett nytt frihandelsavtal. Landet har också infört sanktioner mot israeliska bosättare. Storbritannien har under våren varit i samtal med Frankrike om de båda länderna ska erkänna en palestinsk stat.
Norge vill att Europa är tydligare
Norge är ett av de länder som varit tydligast i sin kritik mot Israel. Tidigare i maj deltog den norska utrikesministern Espen Barth Eide i SVT:s Agenda. Han sade då att han tyckte att Israel gått alltför långt i sina motreaktioner efter terrordådet den 7 oktober. Den norske utrikesministern menade i samma intervju att han tyckte att de europeiska länderna borde vara tydligare i sin kritik mot Israel.
– Det är ett problem att Europas länder varit tysta alltför länge om Israels krigsbrott, sa Barth Eide i Agendaintervjun.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
