Arbetare på jordbruksmaskins-företaget John Deere strejkar. Foto: USDA

Nyhet En våg av uppsägningar och arbetsrättsliga strider har svept in över amerikansk arbetsmarknad. Lönerna ökar men det finns risk för inflation. Vi har pratat med en expert om utvecklingen. [UPPDATERAD]

Den senaste tiden har det rapporterats om massuppsägningar i USA. I november förra året hade 4,5 miljoner amerikaner sagt upp sig från sina jobb. Många innan de hade hittat ett nytt. Fenomenet har kallats för ”The Big Resignation” och ”Big Quit”.

Enligt statistik från USAs arbetsmarknadsdepartement sjönk arbetskraftsdeltagandet med över tre procent i början av pandemin. Från 63,4 till 60,2 procent. I december låg arbetskraftsdeltagandet på 61,9 procent, trots landets ekonomiska återhämtning och en arbetslöshet så låg som 3,9 procent. 

Vad har förorsakat denna våg av uppsägningar? Och vilken betydelse har den för amerikansk ekonomi och arbetsmarknad?

Carl Melin är samhällsanalytiker på tankesmedjan Futurion. Han framhåller att USA nu är inne i en högkonjuktur och att arbetslösheten där är låg. Därför känner sig folk trygga med att lämna jobb de inte trivs med för de vet att de kommer att hitta ett annat.

– De har en stark konjunktur och har klarat sig med ganska stora stimulanspaket. På samma sätt som i Sverige har man vågat att gå in under pandemin och hålla produktiviteten uppe.

Enligt Carl Melin är den här situationen på många sätt bra för amerikanska arbetstagare. I och med att de inte har ett system med kollektivavtal är det endast när det är arbetsplatsbrist som de kan få upp lönerna.

Carl Melin. Foto: Ola Hedin.

 

Men det finns ett visst inflationshot, framhäver Carl Melin. Och om inflationen blir för stor minskar värdena på lönerna.

– Sen får man se om inflationen kommer göra att det här egentligen bara är nominella lönehöjningar och inte reallönehöjningar. Man spekulerar nu i en högre ränta i Federal Reserve för att minska inflationshotet.

I USA har reallöneutvecklingen legat still sedan finanskrisen 2008. Därför behöver inte utbudet av jobb öka dramatiskt för att en arbetslöshet på fyra-fem procent helt plötsligt ska bli en arbetsplatsbrist, konstaterar Carl Melin.

– Det är likadana med bostadspriser. När det väl är bristvara då kan reallönehöjningarna komma ganska fort, på samma sätt som bostadspriserna pressas upp om bostäder är en bristvara.

I Sverige har vi haft reallönehöjningar varje år sedan det lönenormerande ”märket” kom till i slutet av 90-talet. 

De har ändå varit inom ramen för företagens produktivitetsutveckling. Vi har haft reallönehöjningar samtidigt som lönerna inte ökats så mycket att företagens lönsamhet har hotats, säger Carl Melin.

Men i USA har lönerna det senaste decenniet minskat och vinsterna har ökat. De som tjänat mest har sprungit ifrån vanliga människor. Så att så länge detta inte leder till en obalans i den amerikanska ekonomin kommer det att stärka arbetstagarna, säger Carl Melin.

Enligt honom kommer också de lågproduktiva jobben som levt kvar i USA, som hisskötare och skoputsare, att försvinna i och med arbetsplatsbristen.

– En del jobb kommer att automatiseras och en del kommer helt enkelt att tas bort. Om arbetskraftsbristen kvarstår kommer människor som haft sådana jobb att gå till sektorer med högre löner.

Det är inte bara en våg av uppsägningar som svept in över den amerikanska arbetsmarknaden. Även arbetsrättsliga och fackligt organiserade strider för bättre arbetsförhållanden, bland annat på Amazon, Starbucks och Kelloggs, har uppmärksammats det senaste året. Enligt det amerikanska nyhetsnätverket NBC News var omkring 100 000 arbetstagare, från välfärdsarbetare till produktionsarbetare i Hollywood, ute i strejk under oktober förra månaden. Vilket har gjort oktober 2021 känd som ”Striketober” i USA.

På internet-forumet Reddit har ämnestråden ”Anti-work” omkring 1,7 miljoner medlemmar. Där delas historier om dåliga arbetsgivare och arbetsförhållanden. Och man uppmanar varandra till organisering för att förbättra villkoren.

Men trots detta fortsätter den fackliga organiseringen i USA att ligga på låga nivåer. Carl Melin framhåller att även om vissa branscher och förbund lyckats få medlemsantalet att växa, så gäller det inte på nationell nivå. Där har facklig organisering snarare minskat det senaste året. Från 10,8 procent 2020 till 10,3 procent 2021, samma nivå som under 2019 innan pandemin.

USA saknar den fackliga kultur som finns i Sverige och många andra länder i Europa. Enligt Carl Melin kan det vara svårare att få jobb om man är fackligt organiserad. Men om arbetstagare nu får en starkare ställning, då kanske fler vågar organisera sig.

En annan del i bakgrunden till att flera säger upp sig är stödpaketen som USAs regering betalat ut under pandemin. Ett slags tillfällig arbetslöshetsersättning. Något de inte haft tidigare.

– Det innebär, med risk för att låta som en borgerlig ekonom, att det är klart att om du har en arbetslöshetsersättning då kanske du inte tar de allra sämsta och mest lågbetalda jobben. Vilket är bra på sätt och vis. Men naturligtvis kan folk säga att, är det inte bättre att folk jobbar än lever på arbetslöshetsersättning, säger Carl Melin.

Han konstaterar också att vissa delstater i USA inte velat införa stödpaketen, trots att de finansieras från federal nivå. Just därför att de menar att ersättningen gör att folk hellre lever på bidrag än tar jobb.

Men det är också flera som säger upp sig nu för att de helt enkelt vill ta mer kontroll över sina liv. Resursstarka människor som jobbar som programmerare och grafiska designer kanske startar eget. Eller börjar frilansa. Det är en del av gig-ekonomin, menar Carl Melin. Samtidigt som de som tvingas ta gig-jobb för att inte svälta är en annan.

När de som har möjlighet att välja jobb upplever en starkare trygghet på arbetsmarknaden, då kan de ta större friheter och i stället för att jobba 40-timmars vecka på samma ställe bara ta jobb de tycker är kul. Men han framhåller att de allra flesta ändå vill ha ett fast jobb om de blir erbjudna ett.

Rättelse: I en tidigare version stod det att den fackliga organiseringen ökar i USA. Det stämmer inte. På nationell nivå har medlemskapet tvärtom minskat det senaste året. Från 10,8 procent 2020 till 10,3 procent 2021, samma som under 2019.