Hur hanterar extremhögern sin besvikelse?
2017 skulle bli extremhögerns 1968. Det har inte gått enligt plan för extremhögern i Europa. Men vi ska inte blåsa faran över, skriver Tommy Svensson.
2017 skulle bli extremhögerns 1968. Det har inte gått enligt plan för extremhögern i Europa. Men vi ska inte blåsa faran över, skriver Tommy Svensson.
EU:s framtid Många grubblar nu över inte bara hur det ska gå för Frankrike, utan än mer över vad Emmanuel Macrons tydliga seger betyder för EU och Europas framtid. För Sverige finns risk att inflytandet minskar, skriver Göran Färm.
Kommer kurderna att välja den progressiva rörelsens demokratiska kamp för sitt motstånd efter folkomröstningen i Turkiet? Nu utformas oppositionens strategier, vägvalen är viktiga, skriver Palmecentrets Helin Sahin.
Hoten mot demokratin Bristen på service gör boende i glesbygd riskfyllt, dyrt, mödosamt, tråkigt och oattraktivt. Den maktlöshet och hopplöshet som många glesbygdsbor känner är en grogrund för bristande tillit till demokratin, skriver Annelie Nordström, Fi:s arbetsmarknadspolitiska talesperson.
Fler än hundra kvinnor i Sverige misshandlas varje dag av någon de älskar eller har älskat. Veronica Palm berättar i sin krönika sorglig historia om män som slår kvinnor..
Kommunalvalet gav inga klara besked om hur riksdagsvalet om två år kan tänkas sluta. Men Sannfinländarna kommer under överskådlig tid ha svårt att komma tillbaka och regeringspartierna arbetar i en uppförsbacke just nu, skriver Gunnar Lassinantti.
Hoten mot demoratin Människor som känner att de fått säga sitt och blivit lyssnade på är mer benägna att acceptera beslut som går dem emot. Därför är det ett intressant förslag att införa folkmotioner, skriver Olle Wästberg, ordförande i 2014 års Demokratiutredning.
I dag startar Damallsvenskan i fotboll och fotbollsspelaren Celia Boltes skriver i sin krönika om att det har skapats en systematisk underprioritering av de resurser som läggs på flickor och damer inom föreningslivet. Med andra ord ännu ett exempel på den systematiska diskrimineringen av kvinnor.
Två auktoritära strömningar präglar dagens värld. Populismen och den auktoritära lära som dominerar europeisk åtstramningspolitik. Det skriver Ingemar Lindberg, tidigare statssekreterare och utredare på LO, i elfte delen av Dagens Arenas serie om »Hoten mot demokratin«.
Bristerna inom de etablerade partierna och medierna är en av huvudanledningarna till att demokratin förfaller. Det skriver människorättsaktivisten Sven Ruin i nionde delen av Dagens Arenas serie om Hoten mot demokratin.
Graden av demokrati i världen har minskat och det är populisterna ligger bakom en del av den utvecklingen, skriver forskaren vid Uppsala Universitet Sten Widmalm i den åttonde delen av Dagens Arenas serie »Hoten mot demokratin«.
Förtrycket fortsätter i Burma, trots att det demokratiska partiet med Aung San Suu Kyi vann valet 2015. Över 70 000 av minoritetsbefolkningen rohingyas har tvingats fly sina hem efter att militären satt eld på deras hus och fler journalister och demokratiaktivister arresteras nu än tidigare, skriver Frida Perjus, Palmecentret.
Populismen kan bara bemötas om den demokratiska reformismen visar sig bättre på att åstadkomma kompromisser mellan olika idéer och intressen, skriver Sverker Gustavsson, professor i statskunskap vid Uppsala universitet.
På väg till den Socialdemokratiska partikongressen tänker Veronica Palm tillbaks på när hon var ung och självsäker. 23 år senare finns glöden kvar, precis som övertygelsen om att varje människa har rätt till ett liv i trygghet.
Världen befinner sig i demokratisk recession i behov av en fjärde, mer hållbar, demokratiseringsvåg. I en rad länder har utvecklingen gått i helt fel riktning, skriver förre ambassadören i Kina och Vietnam, Börje Ljunggren, i sjätte delen av Dagens Arenas serie om »Hoten mot demokratin«.