Avtal 2027 Förutom högre löneökningar handlar avtalsrörelsen 2027 om kortare arbetstider. Men innan det är dags för avtalsförhandlingar väntar en annan mycket komplicerad förhandling – med uppenbar risk för konflikt.
På onsdagen presenterade LO:s representantskap sin rekommendation till federationens samordnade avtalskrav. Som vanligt saknas siffersatta lönekrav, de kommer först senare. Efter LO:s misslyckade försök att få till en central förhandling om arbetstiderna med Svenskt Näringsliv var frågan nu hur federationen formerat sig för att ställa samordnade förbundskrav.
Det är uppenbart att LO inför den här avtalsrörelsen släppt målet att åstadkomma en generell samtidig förkortning av veckoarbetstiden för alla. LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger till Arbetet att LO-förbunden inte är mogna för den tuffa kamp som behövs för att åstadkomma generell förkortning. I stället ska de enskilda förbunden förhandla om egna lösningar. Finansieringen av förkortningen ska ingå i löneutrymmet. Det innebär ju mer förkortning, desto lägre löneökningar.
Lovar sympatistrejk
Om alla LO-förbund står bakom samordningskraven visar sig först i slutet av november, när de ska lämna sina enskilda ställningstaganden. Enligt Arbetet reserverade sig två av tretton förbund – Seko och Transport – mot de rekommenderade kraven.
Samtidigt står det redan nu klart att Kommunal och IF Metall har bildat en slags arbetstidspakt inför avtalsrörelsen. Det gäller ersättning vid skiftarbete inom vården. Budskapet från de båda förbunden är att det är dags att Kommunals medlemmar som arbetar skift får samma förkortning av arbetstider och ersättning som IF Metalls medlemmar som arbetar skift i industrin. IF Metall lovar att gå ut i sympatistrejk för att stötta Kommunal om det behövs.
Också tjänstemän kommer att kräva kortare arbetstid. Tjänstemannaförbund inom den privata sektorn vill fortsätta den förkortning som inleddes vid förra avtalsrörelsen. Och förbund som Vision och Akademikerförbundet SSR siktar också in sig på att korta arbetstiden, enligt en genomgång som Arbetsvärlden gjort.
Medan förberedelserna för den kommande avtalsrörelsen pågår för fullt laddar samtidigt LO, PTK och Svenskt Näringsliv för en annan, väldigt komplicerad, förhandling om kollektivavtalade tjänstepensioner och arbetsskadeförsäkringar. Det sker dessutom under stark tidspress eftersom LO och privattjänstemännen i PTK sagt upp flera avtal. De löper ut första december, så tiden är knapp. Har inga avtal träffats när arbetsfreden upphör i början av december hotar LO med konflikt.
Facket tröttnade
Förhandlingarna om att förbättra pensionsvillkor och försäkringar har pågått under flera år. Facken kräver bland annat att inbetalningarna till den kollektivavtalade tjänstepensionen förbättras. I dag förväntas de flesta jobba fram till 67 års ålder. Men inbetalningarna när det gäller tjänstepensionen upphör vid 65 års ålder för privatanställda arbetare och 66 år för tjänstemän.
Åldersgränserna måste höjas i samma takt som riktåldern i pensionssystemet och den lägsta åldern när avsättningarna startar bör sänkas, enligt LO och PTK.
När det gäller arbetsskadeförsäkringen kräver facken att det ska bli lättare att få ersättning. I dag är det för krångligt och kraven för att bevisa att det handlar om en arbetsskada är för höga.
I somras tröttnade facken på att det inte gick att komma framåt i förhandlingarna. LO sade då upp alla avtal, medan PTK nöjde sig med avtalet som reglerar arbetsskadeförsäkringen. Arbetsgivarna är kritiska till att facken tar till så drastiska åtgärder. De avvisar inte att förbättringar är nödvändiga men anser att allt inte kan ske på ett bräde eftersom det leder till plötsliga höga kostnader för företagen.
Stöttar varandra
Som vanligt hävdar arbetsgivarna att en nedväxling av löneökningstakten är nödvändig jämfört med 2025 års avtal. Då ökade de avtalade lönerna med 3,2 procent i genomsnitt.
Tidigare brukade argumentet vara att kostnaderna måste minska med tanke på konkurrensen med Tyskland. Nu hänvisar arbetsgivarna till Kina och en hårdnande global konkurrens.
Facken hävdar tvärtom att företagen gör goda vinster och att det finns utrymme för reallöneökningar och låglönesatsningar.
Men ekvationen reallöneökningar, kortare arbetstid och bättre pensioner och försäkringar är inte helt enkel.
Anna Danielsson Öberg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
