Hur kommer finanskrisen att förändra politiken? Förra veckan kom EU-kommissionens svar. Den ihållande kritiken mot ekonomism och trånga marknadsperspektiv har äntligen tagit skruv. I kommissionens förslag förekommer avreglering och konkurrensutsättning inte ens som begrepp.
Finns det alternativ till växande klyftor mellan dem som har förmånliga privata socialförsäkringar och dem som får nöja sig med den allmänna försäkringen? Ja, men debatten handlar om hundägares skatteavdrag, medan de avgörande trygghetsfrågorna saknas på dagordningen.
Vi skriver år 2010, 8 mars, internationella kvinnodagen. Alltjämt går det inte att se saken på ett annat sätt än att kvinnor är andra klassens medborgare. Ibland inte ens det.
Under vintern har bakslagen för demokratin varit många i Turkiet. Den hårdnande maktkampen mellan regeringen och militären riskerar att orsaka irreparabla skador. Desto viktigare att inte överge Turkiet. EU-stöd måste gå till dem som i motvind arbetar för jämställdhet, demokrati och fred.
Framtidens jobbtillväxt finns i den privata tjänstesektorn. Framtidens välfärdsbehov kommer att vara stora. Frågan är vem som kan adressera dessa två utmaningar och peka ut en riktning för Sverige. Den som lyckas vinner inte bara nästa val utan också den ideologiska striden om framtiden.
DN saknar för första gången verklig chefredaktör. Gunilla Herlitz agerar som vd och Jonas Bonnier som styrelsens ordförande. Båda med chockdoktrinen som arbetsmetod. Rymmer krispolitiken någon enda publicistisk idé om framtidens morgontidning?
En självklarhet verkar ha gått förlorad i debatten om avdrag för hushållsnära tjänster: det finns en begränsad mängd skattepengar. Det är förvisso en fantastisk känsla att komma till ett nystädat hem. Det betyder inte att skattemedel ska subventionera den känslan.
Det var länge sedan ett könsrelaterat problem på arbetsmarknaden uppmärksammades så som det om sexuella trakasserier inom teatern. Lojalitetskrav, dåliga anställningsvillkor och bristande ledning kan förklara de höga siffrorna. Villkoren för kvinnor inom teatern reser frågor om den övriga arbetsmarknaden.
Nu när det värsta snökaoset i trafiken lättat en smula kan det sägas: Det är inte främst snöns och kylans fel. Vad vi bevittnat är ännu ett exempel på vad som brukar kallas marknadsmisslyckande. Frågan är varför regeringen vill upprepa det.
Nyamko Sabuni låter en utdömd rapport ligga till grund för en kartläggning om radikal extremism. Hon utgår från idén att det finns problem i förorterna som det hittills inte varit "politiskt korrekt" att tala om. Att idén saknar all vetenskaplig förankring spelar mindre roll.
Frankrike motsäger politisk-ekonomiska "sanningar". Staten har kvar sin centrala roll för utvecklingen av ekonomi och näringsliv. Skatterna är fortfarande progressiva. Samtidigt överglänser landet USA och Storbritannien, som prickfritt följer de marknadsliberala regelböckerna.
"Företagens företrädare i Sverige." Så presenterar sig Svenskt Näringsliv på sin hemsida. Om det vore så väl. I stället för att vara en saklig part för ett gott företagarklimat har organisationen gjort sig till en nyliberal tankesmedja med det ideologiska uppdraget i förgrunden.
Högeralliansen spekulerar i att i höst skrämma väljarna med en rödgrön skattechock. Samtidigt har det aldrig varit lättare än i dag att pedagogiskt visa väljarna sambandet mellan skattesänkningar och revorna i välfärden.
Att låta Grekland förblöda kan leda till spridningseffekter i resten av EU. Det är en kostnad som måste tas med i kalkylen. Två slutsatser är uppenbara. EMU-projektet måste revideras. Och Grekland reformeras. Men om landet tvingas lämna EMU kommer det att kasta skugga över hela projektet.
I gårdagens utrikespolitiska debatt i riksdagen stod det klart: Carl Bildt (M) och Urban Ahlin (S) fortsätter att göra utrikespolitiken till en personlig prestigekamp. Det är tröttsamt, onödigt och inte minst skadligt för Sveriges internationella trovärdighet.
