Avskyn mot ”nyliberal” politik är så stark att vänstern försöker dra sig undan diskussionen om huruvida arbetsmarknaden och välfärdssystemet kan spela roll för integrationen, skriver Markus Uvell, vd för Timbro, i en replik till Nisha Besara och Devrim Mavi.
När Mona Sahlin valdes till partiledare sa hon att socialdemokratin ska stå på medborgarnas sida, inte systemens. Därför måste (S) formulera en politik för inflytande på arbetsplatserna och inflytande över den egna tiden, skriver Anders Eriksson, socialdemokrat från Stockholm.
För (V) är utgångspunkten vår solidaritet med det afghanska folket. Verkligheten på marken gjorde det omöjligt för oss att ställa oss bakom överenskommelsen mellan regeringen, (S) och (MP), skriver Hans Linde, Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson.
Det sägs att verklighetens folk inte vill ha en bättre flyktingpolitik innan segregationen är borta. Men asylrätten kan inte begränsas av ett lands interna problem. Hur har vi kunnat bortse från det och tagit oss rätten att villkora skydd?, undrar Frida Metso, ordförande för FARR.
Hur det kommer sig att Sverige anser sig ha behov av världens hårdaste lag mot hiv-överföring? En seriös diskussion om förändringar i den, som har stöd av experter, ignoreras helt. Varför är själva debatten så kontroversiell?, frågar Ulrika Westerlund och Christian Möllerop från RFSL.
Diskriminering i arbetslivet är inte tillfällig eller begränsad till isolerade handlingar. Rasistiska föreställningar påverkar rekryteringsprocesser. Att motverka diskriminering är därför en viktig uppgift för fackligt förtroendevalda, skriver Kristina Persdotter, utredare på TCO.
Jan Björklund (FP) hämtar sina teorier för skolans förändring från de gamla Moderaterna och avfärdar samtidigt FP:s klassiska syn på skolan som flum. Det ironiska är att det inte har inneburit bättre kunskaper, skriver Bengt Göransson, tidigare utbildningsminister (S).
Nu när det rödgröna samarbetet är mer uppluckrat har (S) utrymme för en utmanande Europapolitik. Annars riskerar seglivade fördomar om EU som ett borgerligt intressefält att befästas, skriver Johannes Heuman, journalist och doktorand i historia vid Stockholms universitet.
Jag möter ofta personer som vill att arbetarrörelsen ska starta en rikstäckande morgontidning. Det vore dumdristigt. Arbetarrörelsen måste våga bryta den borgerliga och kommersiella mediedominansen på andra sätt, skriver Bo Bernhardsson, chefredaktör för tidskriften Tiden.
I debatten om framtidens välfärd pratas om två lag – det offentliga mot det privata. Det syns i slutsatserna av Borgkommissionens rapport som Arena Idé och Timbro presenterat. Det civila samhället får sitta på avbytarbänken medan näringslivet gör målen, skriver Hanna Hallin, chef för Sektor3.
Det står Björn Elmbrant fritt att tycka vad han vill om SVT och jag tänker inte heller gå i polemik. Men Elmbrants text innehåller allvarliga sakfel, skriver Olov Carlsson, Divisionschef Nyheter på SVT.
Tanken med övergången från invandrarpolitik till integrationspolitik var att flytta fokus från invandrade personer till samhällets institutioner. Samhället skulle anpassas till den samtida mångfalden. Tyvärr förverkligades det aldrig, skriver Qaisar Mahmood, författare.
Svensk narkotikadebatt är en tävling om vem som har den mest oförsonliga inställningen till narkotika. Politiker är för okunniga för att föra en hederlig debatt. Framför allt S måste göra sig av med de ideologiska skygglapparna, skriver Björn Fries och Björn Johnson.
Vi uppmanar finansministern att reducera de militära utgifterna och lägga resurserna på att möta de verkliga säkerhetshot som finns i världen i dag, skriver Kirsti Kolthoff, ordförande, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF).
Åtgärda det stora skattetryck som hyresrätten lever under, jämfört med villor och bostadsrätter, skriver Barbro Engman, förbundsordförande Hyresgästföreningen.
