Mats Deland Bostadspolitik Trädgårdsstaden som stadsbyggnadskoncept växte fram i 1900-talets början och handlade lika mycket om att fördela marken på ett demokratiskt sätt som att höja livskvaliteten för alla – något som för övrigt ansågs hänga ihop.
Claes Caldenby BOSTADSPOLITIK Trädgårdsstaden är kanske 1900-talets mest framgångsrika stadsbyggnadsidé. Men för vem och med vilka politiska förtecken byggdes trädgårdsstäderna? Och vilka andra rörelser i tiden påverkade de då ledande stadsplanerarna i Sverige?
Christina Jutterström folkbildning Studiecirkeln spelar en viktig roll i den svenska folkbildningens historia. Christina Jutterström tecknar dess historia i en personlig essä som tar utgångspunkt i hennes egna erfarenheter.
Allan Larsson EU-frågan Det är nu 25 år sedan Sverige genom folkomröstningen valde att gå med som medlem i EU. Allan Larsson skildrar den långa vägen vägen dit.
Henrik Thorén USA Maktdelningen är en central princip för det amerikanska systemet och risken för att andra länders regeringar skulle kapa presidentposten var något som i synnerhet oroade de som en gång skrev landets grundlagar. USA är därför på väg mot sin kanske värsta konstitutionella kris sedan inbördeskriget, menar Henrik Thorén.
Jan Lindholm Ideologi Digitalismens profeter misstar sig. Därför behövs en socialistisk rörelse som i konservativ anda återknyter till de bästa sidorna av den humanistiska traditionen, som tar den inbilska intellektuella överklassen i örat och försvarar praktisk erfarenhet som en betydelsefull källa till kunskap, menar Jan Lindholm.
Annika Ström Melin Klimatpolitik Redan för trettio år sedan slog Margaret Thatcher fast att det var människans aktiviteter som ledde till klimatförändringar. Det tog dock tid innan andra hade övertygats om att det fanns ett sådant samband. Annika Ström Melin skildrar klimatpolitikens utveckling sedan 1989, året då muren föll.
Ingemar Lindberg Nationalism Vår tids progressiva rörelser har bejakat den nyliberala formen av globalisering utan att effektivt bygga upp motkrafter mot kapitalismens destruktiva verkningar. Statens roll att reglera ekonomin har övergivits, skriver Ingemar Lindberg som läst Yael Tamir och Dani Rodrik på jakt efter en nygammal definition av nationalism.
Arram Eckerbom, Adam Ulveson, Mathew Newton. Bostadspolitik Punktvisa konceptrenoveringar är kärnan i den affärsmodell som gjort att utländskt finanskapital på senare år fått upp ögonen för Sveriges renoveringsfärdiga stadsdelar från miljonprogrammets år. Allting startade i Stockholmsförorten Husby, men varför just där? Arkitekturrevisionen har tittat närmare på historien.
Töres Theorell Arbetslivet Hälsoproblem som självmord och hjärtkärlsjukdom minskar, men istället ökar sjukskrivning för psykiska symptom. Det är här det märks att arbetslivet har svåra och växande problem, menar Töres Theorell som ägnat ett helt yrkesliv åt hälsan på jobbet. Vi publicerar här ett utdrag ur hans nyutkomna memoarer.
Erik Tängerstad TERMINATOR Redan innan den haft premiär har en intensiv hatkampanj lemlästat en av årets förväntade megafilmer. Storsatsningen Terminator: Dark Fate har sablats ner så till den grad att filmen nu får sin urpremiär i Europa, inte i USA. Men vad är det som engagerar så? Erik Tängerstad tar oss med in i en påhittad värld där verkligheten ligger kusligt nära.
Malin Haawind Smuts Synen på renlighet har länge präglat människans liv och fortsätter att göra så i allra högsta grad. Malin Haawind har borrat djupt i ämnet för att försöka förstå var gränserna går.
Gunnlaugur Magnússon skolpolitik Det pedagogiska etablissemanget har förekommit länge som förklaring till skolans kriser i den svenska debatten, men vilka handlar det egentligen om? Gunnlaugur Magnússon diskuterar här begreppet som en del av en konspirationsteori inom skoldebatten.
Martin Hedén Fattigfönstret Ett gammalt fönster leder Martin Hedéns tankar till det förflutna, och eländet kittlar hans fantasi. I en personligt hållen essä fascineras han över den misär vi slipper leva i. Och han räds tanken att inget är för evigt.
Gissur Ó Erlingsson Kommuner I dag tycks det närmast vara en offentlig sanning att det är nödvändigt att reformera kommunnivån så att vi får större – och färre – kommuner. Det finns dock inget entydigt stöd för att det leder till något positivt, menar Gissur Ó Erlingsson i en essä om forskningsläget i frågan.
