Foto: Pixabay/ John Lapidus

Sjukvård 680 000 svenskar har idag en privat sjukvårdsförsäkring. Det är nästan en fördubbling på tio år. Samtidigt utreds dem idogt sedan det blivit tydligt att försäkrade personer får snabbare vård. »Att försäkringspatienter går före andra är ju hela syftet med försäkringen« säger John Lapidus som skrivit en Katalysrapport som släpps idag. 

Frågan om sjukvådsförsäkringar har sällan varit lika omdebatterad som den är nu. Bara hittills i år har två statliga utredningar berört ämnet. En av utredningarna kom som ett direkt svar på Dagens Nyheters granskning av hur sjukvårdsförsäkringarna fungerar. Det visade sig att de patienter med försäkring går före i kön. Inte baserat på vårdbehov utan på grund av försäkringen. Något som bryter mot häls- och sjukvårdslagen som säger att vård ska ges efter behov.

Två månader efter fick Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Vårdanalys, i uppdrag att utreda riskerna med att patienter som tecknat privata sjukvårdsförsäkringar går före i den offentligt finansierade vården och ”i den mån det är möjligt” undersöka i vilken utsträckning det sker en undanträngning kom betänkandet.

»Lama slutsatser«

Även Vårdanalys kom fram till att personer med privat sjukvårdsförsäkring får vård snabbare – sannolikt utan de har större medicinska behov. Men det är en slutsats som borde varit en given utgångspunkt när utredningen började menar John Lapidus, forskare i ekonomisk historia vid Göteborgs Universitet och författare till Katalysrapporten Privata sjukvårdsförsäkringar bryter mot lagen, som släpps idag.

– Vårdanalys rapport mottogs av de privata aktörerna med lättnad och jag förstår varför. Vårdanalys slutsatser är mindre långtgående än de som borde ha varit utgångspunkten. Att försäkringspatienter går före andra är ju hela syftet med försäkringen. Det är märkligt att en myndighet med resurser och utredare att gräva i de här frågorna kommer fram till så lama, och för välfärdsindustrin ändå ofarliga, slutsatser.

I den rapport Johan Lapidus författat åt Katalys skriver han: »Klinikerna har slutit två helt olika sorters avtal med försäkringsbolagen respektive med regionerna. I avtalen med försäkringsbolagen har de förbundit sig att behandla försäkringskunderna så fort som möjligt, ofta inom en eller två veckor. I avtalen med regionerna har de förbundit sig att behandla offentligt finansierade patienter i enlighet med den offentliga vårdgarantin: 3 dagar innan patienten får träffa allmänläkare, sedan 90 dagar innan patienten får träffa specialistläkare, sedan ytterligare 90 dagar innan patienten kan räkna med påbörjad behandling.«

Ny stopplag?

Katalysrapporten vänder sig på många sätt till den nya utredaren Karin Lewin som i augusti fick i uppdrag av regeringen att föreslå åtgärder som i möjligaste mån säkerställer att patienter med privat sjukvårdsförsäkring inte får snabbare tillgång till vård eller bättre vård i den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, framför patienter utan sådan försäkring.

Läs mer: Hallengren: Ingen ska kunna köpa sig före i sjukvårdskön

Lapidus tror att Lewin kommer att lägga fram en form av stopplag á la 2006. Då, 2006, sjösatte Perssonregeringen en lag som var tänkt att stävja utvecklingen och grundpremissen för lagen var att regioner inte får teckna avtal med privata vårdgivare som också tar emot försäkringspatienter. Dock blev lagen så gott som verkningslös för att den innehöll många kryphål och inte heller något straff om den bröts. 2007 avskaffades den av den borgerliga regeringen.

»Kamporganisationer för sina intressen«

I juli 2018 kom ytterligare ett försök till att bromsa framväxten av de privata sjukvårdsförsäkringarna och de belades med förmånsbeskattning.

Försäkringsbolagen tillsammans med branschorganisationen Svensk Försäkring fick då Skatteverket att ändra sitt ursprungliga ställningstagande till ett nytt sådant, där 40 procent av försäkringarna var befriade från beskattning.

– Skatteverkets tolkning av lagen möttes av en skrivelse från försäkringsbolagen och Svensk Försäkring. Och efter flertalet möten ändrar myndigheten sin tolkning och förhandlar bort nästan halva lagen. Skatteverket har i princip kopierat Svensk Försäkrings skrivelse. Det konstiga här är inte skrivelsen i sig, försäkringsbolagen och Svensk Försäkring ser bara om sina intressen, det konstiga är att myndigheten inte hade några andra möten med andra remissinstanser och inte heller ser på Svenska Försäkringar som en part med egenintressen, säger John Lapidus.

Han tycker att det är symptomatiskt för debatten. Försäkringsbolagen och de privata vårdgivarna ses ofta inte som parter i målet och ges obefogat stort inflytande över beslut som fattas av politiken menar han. Försäkringsbolagen – Skandia, Länsförsäkringar, Euro Accident, If, Bliwa med flera – backas av branschorganisationen Svensk Försäkring. De privata vårdgivarna har framför allt organisationen Vårdföretagarna till sitt förfogande. Vårdföretagarna är medlem i arbetsgivarorganisationen Almega, som i sin tur är en del av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv.

– Alla de här organisationerna är kamporganisationer för sina intressen. Snedvridningen ligger i att det inte finns någon liknande organisation som samtidigt ligger på Skatteverket för att de ska upprätthålla lagen. Det finns inte organisationer som på samma sätt som den privata sidan tar kampen för de gemensamma systemen, för den gemensamma välfärden.

Läs mer: Hälften av fackförbunden erbjuder privata sjukvårdsförsäkringar

Krävs en större debatt

När Karin Lewin fick uppdraget att föreslå åtgärder på problemet att plånboken bestämmer hur snabbt du får vård sa ansvarig minister Lena Hallengren (S) att det i den skattefinansierade vården inte ska vara möjligt att köpa sig före kön.

– En grundbult i Sveriges välfärdssystem är att medborgarna kan vara trygga i att vård ges utifrån behov, inte utifrån storleken på ens plånbok, sa hon på presskonferensen.

För att lagen ska följas och för att kryphål inte ska utnyttjas tror John Lapidus att det krävs en större debatt, ett större grepp om frågan. Han tror att utredningen måste problematisera kring vinster i välfärden.

– Vi kan genom reglering och lagar försöka återgå till en gemensam välfärd, men det är bara tillfälliga lösningar där utvecklingen bromas. Men så länge den underliggande kraften, vinst, finns kvar i systemet så kommer det finnas starka krafter som kommer försöka kringgå regler och lagar och försöka få dem upphävda.

Enligt John Lapidus är vi påväg mot att skapa ett parallellt system. Där det nya systemet snyltar på det offentliga och skadar det genom att smutskasta det. Att de separata köerna avlastar vården köper han inte.

– Det hade kanske varit ett hållbart argument om det – allt annat lika – var så att betalvilja, tillit och känsla av gemenskap hos de 680 000 människor som idag har en försäkring inte påverkades av deras försäkring. Men det är inte så det fungerar. Privata sjukvårdsförsäkringar urholkar den offentliga sjukvården genom just minskad skattevilja och tillit, men även genom ineffektivitet, ökade kostnader, snyltande på det offentliga och bortdragande av personella resurser.

Läs mer: Alliansen vill skattebefria gräddfiler till vården