Dimman tätnar över Skånepolisens arbetsmetoder. Det har nu gått tre veckor sedan Dagens Nyheter avslöjade att Skånepolisen har upprättat ett  register över 4 700 romer, eller människor med släktband till romer. En fjärdedel av de registrerade är barn.

Varför finns registret? På vilka grunder är det konstruerat? Varför finns även många ostraffade personer med i registret? Det är några av de grundläggande frågor som Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) vill ha svar på, men hittills har Skånepolisen varit allt annat än tillmötesgående.

I söndagens Agenda intervjuades Monica Nebelius, chefsjurist på Skånepolisen, och påstod att romregistret är ”en tankekonstruktion som skapats av DN”. Det var ett uttalande som mer än något annat påminner om ”Bagdad Bobs” förhållningssätt till sanningen. Medieforskaren Esther Pollack kommenterade i Kulturnyheterna Nebelius uttalanden och konstaterade: ”Polisen framstår ju inte som helt trovärdig. Det är en organisation som är ganska desorganiserad.”

Dagens Nyheter publicerar i dag en intervju med ett lärarpar i Lund som står med i registret. De är båda ostraffade. Den enda förklaringen till att deras namn finns med är att mannens syster har barn med en romsk man, tror de. Skånepolisen svarar att de på något sätt är släkt med någon som har koppling till kriminell verksamhet. Vilket det inte finns i det här fallet.

Allt pekar på att den röda tråden i Skånepolisens register är de romska släktbanden. Det gör det till ett rasistiskt register, som alldeles självklart bryter mot lagen. Det är därför direkt tragiskt att nu se Skånepolisens bortförklaringar. Deras trovärdighet är nere på bottennivåer och allmänhetens förtroende för dem har med all sannolikhet skadats allvarligt. Ändå har justitieminister Beatrice Ask kritik mot Skånepolisen varit märkvärdigt tyst den senaste tiden.

Det är uppenbart att landets tredje största polismyndighet behöver hjälp med sin krishantering. Men framför allt behöver de en ny ledning som kan se skillnaden på vanligt kriminalarbete och rasism.