Bloggen

Den här texten av vår egen Per Wirtén är måsteläsning! Den handlar om två stadsdelar i den skotska staden Glasgow. De ligger 25 minuter från varandra. Ingenstans i Europa är klyftan mellan rika och fattiga så tydlig. Medellivslängden skiljer sig 28 år.

28 års skillnad i samma stad förvandlade ojämlikhet från en abstraktion till förlorade dagar. 10220 morgnar som fattiga invånare i Glasgow inte fick vakna, borsta tänderna och dricka kaffe. Dödens fält var ingen skruvad överdrift.

Skakande. Mest att högern fortsätter hävda att klyftor är bra.

NB

Sen när ingår partier utanför riksdagen i majoriteter eller politiska block innanför riksdagen? Det är för mig en nyhet. På annat vis kan jag inte tolka den här nyheten i SvD om Sifo-mätningen där "skillnaden mellan blocken har minskat". Eh, mig veterligen ramlar partier fortfarande ur riksdagen om de får under fyra procent av rösterna. Och eftersom KD i ovan nämnda Sifo-mätning får 3,9 procent så har alltså skillnaden mellan blocken ökat och alliansen får bara 41,7 procent mot de rödgrönas 49. Ska det vara så svårt?

En positiv nyhet alla kategorier är förstås att SD också hamnar under fyra procent.

NB

Föreningen Grävande Journalister har gjort en undersökning som visar att ministrarna konsekvent vägrar ta debatt med meningsmotståndare eller med människor som drabbas av deras politik. De försöker också styra debattens inriktning, enligt journalister. Snacka om att inte ta sitt ansvar och vara tydlig och öppen gentemot väljarna! Här är ett tydlig exempel på när det skett och det blivit offentligt.

NB

Svartmålning! Konspirationsteorier! Så reagerade många från borgerligt håll och i medievärlden när den lilla boken Åtta år med Reinfeldt, skriven av Christer Persson, Stefan Carlén och Daniel Suhonen, utkom en månad före förra valet.

På den tiden kramade ju de flesta medier förtjust och inte sällan okritiskt “det nya arbetarpartiet” Moderaterna. Att som de tre författarna ägna sig åt att diskutera de långsiktiga konsekvenserna för den svenska modellen av Moderaternas politik, det fanns nästan inte alls på dagordningen. Att det är på väg att ske ett systemskifte har numera också medierna börjat inse och Persson-Carlén-Suhonen föreligger med uppföljaren Bokslut Reinfeldt, som jag läste i helgen.

De fick mer rätt än vad de trodde 2006, men de konstaterar det utan skadeglädje. Bokslut Reinfeldt är en lågmäld, oumbärlig faktabok för alla som är mer intresserade av systemperspektiv och klasskonsekvenser än av politikernas ordval och slipsfärg.

BE

“Det tar jag hand om”. Av alla ogenomtänkta ord som kommit över Maud Olofssons läppar på sistone tar detta priset. För hur ska hon kunna stoppa några Centerriksdagsledamöter från att säga nej till ny kärnkraft? Det är helt enkelt inte sant att det finns ett stämmobeslut på att släppa fram ny kärnkraft. “Centerpartiet anser inte att kärnkraften är en långsiktigt hållbar energikälla”, slog partistyrelsen fast inför förra årets stämma. I det beslut som stämmokommittén sedan var med om att formulera står inte ett ord om ny kärnkraft. Däremot vill Centerpartiet skapa ett system “enbart av förnybara energikällor” och man vill “successivt fasa ut energikällor som inte är långsiktigt hållbara.” Och det är ju inte kärnkraften, det har partiet ju redan sagt.

Om Maud Olofsson efter detta glasklara stämmobeslut försöker, som hon sa i Agenda i söndags, “ta hand om” de fronderande Centerriksdagsledamöterna, riskerar det att sluta i att Centern tar hand om Maud Olofsson. Det är i vart fall upplagt för en del skrik och smäll i dörrarna i riksdagskorridorerna i början av juni, då alliansenregeringens energiuppgörelse går upp för omröstning.

BE

Måste säga att jag blev positivt överraskad av partiledardebatten i SVT:s Agenda. Förra veckans debatt mellan Reinfeldt och Sahlin var kort, trist och sur. Den här, med alla sju riksdagspartiers ledare, var lång, kul och emellanåt inte alls så sur (ja, glada på varandra lär vi ju aldrig få se dem).

Det enda som gjorde mig förbannad var när programledarna flöt ut i en obehagligt okunnig gegga om "utanförskap", "integration" och arbetslöshet. (Mer om detta i veckan, så jag utvecklar inte här och nu.) Och att SD:s logga fick husera bredvid skylten INTEGRATION. Mycket märkligt från Agenda-redaktionens håll.

Några övriga korta reflektioner:
– Maud Olofsson kommer att köra över kärnkraftsmotståndarna i sitt parti, det gjorde hon klart. Men oaktat vad man tycker om kärnkraften tycker jag att hennes idé om timmätning låter klok, som ett sätt att spara energi.
– Fredrik Reinfeldt kallade en obligatorisk a-kassa för "inkomstförsäkring", medan han i andra sammanhang gärna klumpar ihop a-kassan med andra "bidrag".
– Mona Sahlins bästa citat var: "Det finns andra saker än skattesänkningar som vårdbiträdet drömmer om."

Övriga reflektioner hör ni i P1 Morgon!

NB

Av alla frågor som togs upp i radiodebatten mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt väljer Ekot att ta upp det franska förslaget om burkaförbud. Man tar sig för pannan. Hur relevant är den frågan egentligen för svenska folket? Som bland annat vår egen Anna Hellgren sa i SVT Debatt i går så finns det bara ett parti som vinner på att sådana här frågor lyfts upp: Sverigedemokraterna. Det vet journalistkåren och i fortsättningen bör de göra en riktig nyhetsvärdering i urvalet, inte en…fåraktig! Risken att de nuvarande riksdagspartierna förlorar några av de 95 procent väljare de redan har är större än chansen att vinna över någon av dem som i dag säger sig vilja rösta på SD. Detta vet också partierna.

Pr-konsulten Dominika Peczynski upprepade i Debatt flera gånger att "invandrarfrågan" måste tas upp och diskuteras eftersom det finns ett "pysande missnöje" bland "svenskar" och "gamla invandrare" som henne själv. Än en gång: man tar sig för pannan. För det första undrar jag vad det är för "fråga" hon vill ska tas upp och hur den ska diskuteras och vem hon tror vinner på det? Jag är helt säker på att den diskussionen inte skulle vara baserad på kunskap utan på fördomar och myter. För det andra undrar jag vad hon är så himla missnöjd över? Alla irakier och somalier som tar hennes pr-jobb? Eller att rumänskorna som städar hennes Östermalm börjar kräva schyssta löner?

Så mycket dumheter.

NB

Visst är det härligt om de 3 500 Saab-anställdas varannandagsfrossa – ena dagen nedlagd, andra dagen efterfrågad – nu skulle vara över. Men det var något kusligt över Maud Olofssons presskonferens i går om att den holländska sportbilstillverkaren Spyker tar över Saab. Hon sa att regeringen har velat ha en långsiktig lösning. Är Spyker verkligen den lösningen? Även med bästa vilja i världen tycks det snarare vara en som kan mildra missnöjet med regeringen. När de fyra miljarderna i lån från EU, som regeringen har garanterat, tar slut om ett år eller två – vad händer då?

Olofsson hade fräckheten att säga att har Saab varit högsta prioritet för regeringen. Fräckt, med tanke på att hennes chef, Fredrik Reinfeldt, för ett år sedan sa i SVT:s Agenda att Saab är ingenting att ha, för ingen vill köpa några Saab-bilar. Om Saab är högsta prioritet borde fordonsindustri-Sverige ha stöttats. Dess komponentföretag fick visserligen undsättningslån, men villkoren var så hårda att inte ett öre har betalats ut.

Om Saab varit högsta prioritet skulle miljarder satsats av samhället i ny miljöteknik i bilarna. Men bara 60 miljoner kronor av skattebetalarnas medel, en spottstyver i de stora sammanhangen, har gått till utveckling av elbilsteknik.

Maud Olofsson låtsades i går var intresserad av att det skulle gå bra för Saab. Trots lånegarantierna till Spyker tycks hennes verkliga prioritering vara skattesubventionerade städjobb framför skattesubventionerade industrijobb.

BE

RFSU och Kvinna till Kvinna står för dagens klarhet på DN Debatt, om World Economic Forum i Davos, Schweiz:

 "Av Davos-programmets 226 punkter handlar en (1) om värdet av att även flickor får gå i skolan och en (1) om hur näringslivet kan dra nytta av kvinnors kompetens. Enligt världens ledare innebär kränkningar av kvinnors rättigheter och bristen på jämställdhet uppenbarligen varken ekonomiska risker eller hot mot fred och säkerhet."

Läs hela!

NB

Är det rätt att Mona Sahlin använder en Louis Vuitton-väska värd 6 000 kronor som hon fått i 50-årspresent? Det måste vara valets viktigaste fråga – Nordens största tidning visar än en gång sin fingertoppskänsla. Jag tycker också att vi medier i kommande valrörelse kan ägna den mesta tiden åt att diskutera var Fredrik Reinfeldt köper sina sladdriga kostymer, vad Maud Olofssons patchworkkavajer kostar och huruvida Göran Hägglund har dyra eller billiga skor. För att inte tala om vem som egentligen klipper (eller inte klipper) Andreas Carlgrens hår och vad vederbörande tar betalt, varför Christina Husmark Pehrsson helt omdömeslöst har dyra Odd Molly-koftor i teve (en kvarts förskolelärarlön!!) och varför i hela friden Nyamko Sabuni byter frisyr så ofta! Sen kan Mats Knutson som grädde på moset och på bästa sändningstid ge oss en kvalificerad analys av vad allt detta egentligen betyder för valrörelsen och folket.

Seså, kvällstidningsjournalister, get to work.

NB

PS. Jag hade tänkt skriva en klok genusanalys, men Katrine upplyser oss om väktarrådet så bra så.

Jaha, i stället för en slutreplik och end of story trappar Aftonbladets kultursida upp ordfajten om Arena. I dag skriver Håkan Blomqvist och Kjell Östberg, tydligen samtidshistoriker på Södertörn, om "den spruckna kampen mot kapitalet". Mitt största problem med deras artikel är den här meningen: "Men det avgörande problemet med Arenas linje är att den undviker frågan om kapitalismen."

För det första hade Arena i december 2008 ett helt temanummer som heter just Efter kapitalismen. För det andra har de, liksom Suhonen/Josefsson helt uppåt väggarna fel när de tror att Arena som tidskrift skulle ha "en linje".

Fri och spretig debatt utan någon på förhand bestämd programförklaring verkar inte vara något för dessa herrar.

NB

Lyssnade på Studio Ett från Folk och Försvar. Hur Lars Ohly fick tråkningar för att de rödgröna ska UTREDA värnplikten. Inte en enda fråga till FP:s Birgitta Ohlsson om att alliansen arrogant driver igenom att avskaffa värnplikten, utan att ens försöka hitta enighet över blockgränsen. Om det finns en handfull frågor där sådan enighet är viktigt är det just hur man ser på värnplikten, eftersom en sådan knappast kan återinföras om den väl avskaffas.

BE

…heter Könsmördare och är skriven av ingen mindre än vår egen Per Wirtén. Handlar om männens globala krig mot kvinnorna, omöjlig att återge i korta ordalag. I stället några utvalda citat:

Under de senaste 50 åren har fler flickor mördats – just för att de är flickor – än män dött under 1900-talets alla krig. Ja, varje årtionde dödas fler flickor än alla de människor som slaktats under 1900-talets olika folkmord.

Jag har platsmappar i bokhyllan med rapporter från Human Rights Watch: vänsterregeringens kvinnohat i Nicaragua, våldtäkterna i Kongos krigszoner, kvinnodiskriminerande hälsovård i Indien, polisens ointresse för våldtäkter i Los Angeles. Listan är lång. Men det är svårt att hitta böcker som behandlar förtryck av kvinnor som global fråga, som letar mönster och kopplar samman kontinenter.

Män som hatar kvinnor är inte bara en fråga om våld. Det är ett system. […] Männens globala krig mot kvinnorna är egentligen ingen korrekt formulering. Det jag beskriver är ju ett system, en manlighetens våldsideologi, där kvinnor ofta håller kniven och en del män gör motstånd mot den.

Hela här, som sagt.

NB

Nu kan man läsa Håkan A Bengtssons och Karolina Ramqvists lysande replik till attacken på Aftonbladet Kultur. Det är fint att få ett helt uppslag i Nordens största tidning som reklamplats. Nordens största tidning ska fundera på varför man ger en obskyr tidskrift med 5 000 i upplaga ett helt uppslag TVÅ gånger samma vecka. Jag förringar inte Arena. Men Suhonen/Josefsson (och Linderborg?) överskattar kanske vår betydelse för politikens förvecklingar något: "Så bidrar Arena till att skapa en förvirrad och svag socialdemokrati utan maktanalys, en fackföreningsrörelse stadd i reträtt, och ett rödgrönt vänsteralternativ som, även om man förhoppningsvis lyckas återta regeringsmakten i höstens val, lider av katastrofalt dåligt självförtroende."

Que?

NB

Borg rasar mot bankerna för pengar de har avsatt för bonusar. Det är än så länge siffror på ett papper alltså och inte pengar på någon direktörs konto. SEB:s Annika Falkengren avstod bonus förra året, hon gör så även i år, även om summan har skrivits in nån excelruta någonstans i SEB. Ifall hon skulle ångra sig (avtal är avtal).

Ingen har ännu alltså tagit ut bonuspengarna som SvD skrivit om i veckan. Därför kommer direktörernas credd öka när (om!) de avstår, eftersom de verkar ädla som ger efter för kritikstormen och det hela ser ut som en följd av herrarna Borg och Odells gapande. De kanske hade gjort det ändå.

Jag är ju inte konspiratoriskt lagd. Men hade jag varit det, skulle jag tro att de är i maskopi. You scratch my back så att vi vinner medborgarnas röster, we scratch your back så att ni vinner kundernas förtroende.

NB