Sexigt är det inte. Men i det lilla är det smart.

Sug på ordet ”demonstratorer” – en av delarna i de jobbförslag Stefan Löfven presenterade under S-kongressens inledande presskonferens. Socialdemokraternas nya jobbförslag kan knappast anklagas för att vara publikfriande. Det är fokus på jobbupphandling och industrialiseringsstrategier.

Men förslagen är egentligen inte särskilt dumma. I Sverige genomförs varje år upphandlingar för motsvarande 600 miljarder kronor. Att sätta de upphandlingarna i arbete för att skapa jobbmöjligheter åt långtidsarbetslösa är i grunden smart.

Att privata företag har varit drivande för nya innovationer är en myt som näringslivet lyckats etablera som en sanning. Kraven har följt därefter – att färre regleringar och sänkta skatter är det som gynnar företagsamheten.

För den som tror på detta är ekonomiprofessorn Mariana Mazzucatos bok The Entrepreneurial State en rekommenderad läsning. Riskkapitalisterna visar sig vara mer intresserade av ”trygga” investeringar och ofta är det staten som tar de stora riskerna när innovationer ska utvecklas.

Företagen satsar dessutom allt mindre pengar på forskning och utveckling. Men är däremot snabba på att kapa åt sig vinsterna som de statliga innovationssatsningarna genererar.

Så när Stefan Löfven utannonserar ett mer statligt engagemang för nya innovationer är det en korrekt politisk analys. Ska Sverige skapa nya jobb genom innovationer måste staten vara en aktivt drivande part.

Smart i det lilla alltså. Men det krävs mer. Jobbmålet är fortfarande långt ifrån i hamn. Några stora investeringar skulle till exempel kunna vara på sin plats.