Migrationsöverenskommelsen från oktober är svårtolkad. Det gäller inte minst rätten till familjeåterförening.
Snart ska riksdagen börja behandla höstens omsvängning i flyktingpolitiken. Våra folkvalda ska omvandla migrationsöverenskommelsen med allianspartierna från den 23 oktober 2015 och åtgärdsförslagen som regeringen presenterade för att skapa »andrum« för svenskt flyktingmottagande till lag.
Förslaget är att det ska bli en »tillfällig« lagstiftning, som ska gälla de närmaste tre åren. Det handlar om mycket genomgripande förändringar, som sätter årtionden av humanitära landvinningar på undantag. Och det finns ingen garanti för att förändringarna verkligen blir tillfälliga.
I min ledare från den 23 januari skrev jag att regeringens förslag till förändringar i asyllagstiftningen innebär att den enda möjligheten för människor som beviljas skydd i Sverige att få återförenas med sin familj är att omvandla sitt tillfälliga tillstånd till ett permanent tillstånd genom att skaffa ett jobb.
Riktigt så illa är det inte. Asylsökande som kan bevisa att de är utsatta för individuell förföljelse och därmed får skydd i Sverige som flyktingar (de brukar utgöra ungefär en tredjedel av dem som får skydd) kommer visserligen att få tillfälliga uppehållstillstånd, men de behåller rätten till familjeåterförening.*
Däremot innebär regeringens förslag att människor som inte kan bevisa att de är utsatta för individuell förföljelse, men som till exempel flyr från krigets Syrien och får uppehållstillstånd som »alternativt skyddsbehövande« enligt EU:s skyddsgrundsdirektiv, mister rätten till familjeåterförening helt och hållet.
Det finns några mycket svårtolkade formuleringar i regeringens migrationsöverenskommelse med allianspartierna från i höstas. Där står det så här: »Vid tillfälliga uppehållstillstånd ska flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande ha en rätt till familjeåterförening motsvarande den som gäller enligt EU-rätten.«
Problemet är att EU-rätten enbart kräver rätt till familjeåterförening för flyktingar (se EU:s familjeåterföreningsdirektiv Artikel 3.2). Så om regeringens förslag om att »anpassa asylreglerna till miniminivån i EU« går igenom, har alternativt skyddsbehövande ingen rätt till familjeåterförening. Alls. (Övriga skyddsbehövande, som idag får skydd enbart enligt svensk lagstiftning, kommer inte att få uppehållstillstånd överhuvudtaget).
I regeringens eget åtgärdsförslag från den 24 november 2015 fortsätter otydligheterna.
Under rubriken »Begränsad rätt till anhöriginvandring för skyddsbehövande med tidsbegränsade tillstånd« står det »Alternativt skyddsbehövande som har tidsbegränsade uppehållstillstånd ska inte ha rätt till familjeåterförening.« Eftersom alla alternativt skyddsbehövande ska beviljas tillfälliga uppehållstillstånd ska det förmodligen alltså läsas: alternativt skyddsbehövande ska inte ha rätt till familjeåterförening. Punkt.
På Migrationsverkets hemsida går det att ladda ner en tydlig sammanställning över hur många av dem som fått skydd i Sverige under de senaste åren som fått de enligt de olika skyddsgrunderna. (»Beviljade uppehållstillstånd 1980-2014 flyktingar m.fl.«) Under de senaste fem åren har flyktingarna utgjort inte mer än ungefär en tredjedel av dem som fick skydd. 2014 var det 11 341 av 35 642, alltså 32 procent. (Siffror för 2015 finns här).
Snart börjar riksdagen förvandla höstens utspel och migrationsöverenskommelser till lagtext och Sveriges nya flyktingpolitik.
Om de förslag som nu ligger på bordet röstas igenom kommer alltså två tredjedelar av dem som får skydd i Sverige helt att förlora rätten att återförenas med sin familj. Familjemedlemmar som skilts åt under flykten kommer att tvingas välja mellan att leva åtskilda eller ta med barnen i gummibåtarna.
Jag och asylrättsjuristen Ignacio Vita har spelat in ett specialavsnitt av vår podcast Människor & Migration om regeringens förslag till ny asyllagstiftning.
Vårt viktigaste budskap är att förslagen ännu bara är just förslag. De kan stoppas. Just nu mobiliserar människor, till exempel genom Folkkampanj för Asylrätt. Åtgärdspaketen kan öppnas, de värsta förslagen kan plockas ut. Lyssna gärna.
Om du har ont om tid: lyssna bara på jingeln i början, samplad av min geniala podd-kollega Maja Dahl. Det är The Soundtrack of flyktinghösten 2015.
*) Förslagen innebär dock ett tufft försörjningskrav: Om familjemedlemmarna ansöker om återförening mer än tre månader efter att den härvarande personen beviljats tillstånd måste personen i Sverige kunna försörja inte bara sig själv utan hela sin familj för att familjen ska ha rätt att resa till Sverige. Det är ett mycket tufft krav, och organisationer som Röda Korset är oroliga för att många familjer inte kommer att klara av dem.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
