Unga riksdagskvinnor är mest utsatta för hot och hat i sociala medier och känner högst krav på att prestera. Unga riksdagsmän, däremot, verkar ha det riktigt gött.
Det är få saker som är så provocerande som unga kvinnor som fattar beslut om sina egna liv. Som att få barn eller inte vilja ha barn, när en går tillbaka och jobbar efter en förlossning. Om en väljer att leva ensam eller med partner. Yrkesval, klädval. Allt är uppe för granskning.
Även i maktens korridorer blir unga kvinnor, under 35 år ifrågasatta för sina privata livsval. Tre av tio kvinnliga riksdagsledamöter uppger att deras val och prioriteringar i privatlivet ifrågasätts. Det visar en ny undersökning, Jämställdheten i riksdagen, som har gjorts bland riksdagsledamöterna.
Annat är det med de unga riksdagsmännen – inget verkar komma åt dem. I tre av fyra grupper – unga kvinnor samt äldre kvinnor och män – upplever runt fyra av tio att andra får credd för deras idé. Knappt tre av tio unga män upplever samma sak. Unga män är också i lägst utsträckning utsatta för sexistiska kommentarer och känner minst oro för sitt arbete i riksdagen.
Unga kvinnor i riksdagen känner däremot störst krav på att prestera, känner i högre grad oro för att inte räcka till varken i riksdagen eller i hemmet. De utsätts även för mest hot och hat i sociala medier och är mest utsatta för kränkande behandling.
Skillnaden mellan unga kvinnors och unga mäns villkor i riksdagen är statistiskt säkerställda enligt rapportförfattarna. Om villkoren för unga kvinnor i riksdagen upplevs som dåliga, finns risken att den gruppen inte vill sitta i riksdagen. Det vore förödande.
Resultatet av enkätundersökningen kan läsas som att unga manliga riksdagsledamöter lever i någon form av Lala-land där de inte märker av vad som pågår runt omkring dem. Eller så har de det helt enkelt mer förspänt.
Jag vet inte vad som är värst.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
