Adnan Habibija Foto: Jenny Lindahl

I vart tredje fall struntar Arbetsförmedlingen i att samråda med facket om löner och andra anställningsvillkor. Därmed  bidrar en statlig myndighet till att arbetstagare kan utnyttjas av oseriösa arbetsgivare.

Nu är det återigen dags för en rapport som sågar dagens system av samråden mellan Arbetsförmedlingen och fackförbunden inför beslut om subventionerade anställningar eller praktik. Denna gången är det Arbetsförmedlingen själva som lyfter problemen.

Enligt ett rapportutkast som tidningen Arbetet har tagit del av, och som Arbetsförmedlingen ska presentera för regeringen senast den 30 april, borde åtminstone 270 000 samråd ha skett under 2017. I var tredje av de 363 granskade ärendena har Arbetsförmedlingen inte skickat en samrådsblankett till ett fackförbund, och därmed inte erbjudit facket möjlighet att säkerställa att lönen och andra anställningsvillkor är i nivå med kollektivavtalen. Rapportförfattarna har frågat arbetsförmedlarna varför samråd inte genomförs, trots att instruktionen från regeringen är tydlig. Några förklaringar som anges är tidsbrist, att fackförbunden ändå inte svarar eller att det är onödigt.

Hur många rapporter och utredningar behövs för att problemen ska åtgärdas?

Sedan februari 2017 finns det krav på kollektivavtalsenliga villkor för att kunna ta del av samtliga stödformer, även de hårt kritiserade nystartsjobben som Reinfeldt-regeringen införde år 2007, men det är uppenbart att regelverket inte följs. Mentaliteten på Arbetsförmedlingen som tidigare generaldirektören Angeles Bermudez-Svankvist försökte inpränta: Att arbetslösa ska bryta sin arbetslöshet genom att ta vilket jobb som helst till vilken lön som helst, verkar bestå.

Redan år 2012 visade en undersökning från Riksdagens utredningstjänst att var tionde AF-beslut om lönebidrag för personer med en funktionsnedsättning innehöll en lön under 17 000 kronor i månaden; en bra bit under den genomsnittliga lägstanivån i kollektivavtalen. Samma organisation visade att var tionde lönebidragsanställd är oförsäkrad. Mycket tyder på att situationen har förvärrats.

Färsk statistik från Arbetsförmedlingen, bearbetad av LO, visar att 44 procent av alla beslut om särskilda anställningsstöd innehöll en lön under 20 000 kr (deltidstjänster exkluderade). För kvinnorna var andelen hela 54 procent. Det blir mer och mer uppenbart att subventionerade anställningar missbrukas och används som ett verktyg för att dumpa lönerna på arbetsmarknaden.

Det är en av anledningarna till varför samråd INTE ”är onödigt”. Fackets yttranden kan nämligen hjälpa Arbetsförmedlingen att fatta välgrundade beslut och minska risken för felaktiga utbetalningar, utnyttjande av arbetstagare och konkurrenssnedvridning.

Resultaten från Arbetsförmedlingens nya kartläggning är inte nya eller förvånande. Enligt en stickprovskontroll av 767 lönebidrag, som presenterades i den statliga utredningen Det ska vara lätt att göra rätt” från 2014, hade samråd med fackliga organisationer enbart dokumenterats i hälften av fallen. I rapporten ”I arbete eller åtgärd?” som släpptes ett år senare visade Handelsanställdas förbund att var sjätte samrådsblankett innehåller felaktigheter av olika slag, såsom att blanketten är skickad till fel fackförbund, inte innehåller nödvändiga uppgifter om lön eller arbetsuppgifter eller att facket inte fått fem dagar på sig att svara. I 84 procent av fallen beslutar Arbetsförmedlingen om placering trots avrådan från facket; ett fenomen som även den nya kartläggningen visar är vanligt förekommande.

Hur många rapporter och utredningar behövs för att problemen ska åtgärdas? Man kan tycka att det i dagens digitaliserade samhälle borde det vara enkelt att rigga ett digitalt system där arbetsförmedlarna enkelt ber rätt fackförbund om vägledande rekommendationer inför beslut om subventionerade anställningar eller praktik; ett system som ser till att besluten inte leder till lönedumpning och konkurrenssnedvridning.

Varje dag som passerar utnyttjas arbetstagare av oseriösa arbetsgivare genom låga, eller helt uteblivna, löner, icke-betalda försäkringar och dåliga anställningsförhållanden.

Det borde staten verka för att förhindra, inte uppmuntra.

Adnan Habibija går Aftonbladets ledarskrivutbildning och praktiserar på Dagens Arena.

Mer från Adnan: