Nicaraguas nyligen antagna lagstiftning som förbjuder våld mot kvinnor ses som en seger bland landets kvinnoorganisationer. Nu väntar det hårda arbetet med att få lagen att fungera i praktiken.
Fönstren är gallerförsedda och täckta med svart plast. Nästan som fönsterluckor fast på låtsas. Det är högt i tak. På avstånd, någonstans längre in i byggnaden, leker några barn. Det hörs på rösterna. Ibland skriker de till extra högt. Annars är det tyst.
– Vi startades eftersom det behövdes en akut lösning på ett akut problem. I samband med 70- och 80-talets politiska rörelser började folk kräva sina rättigheter och bli medvetna om kvinnans möjlighet att leva fri från våld. Men det finns ett stort problem i Nicaragua. Mäns våld mot kvinnor ses fortfarande som en privat angelägenhet och inte som en samhällelig.
Så säger Anyoli M. Guillén. Hon är psykolog och chef för härbärget Acción Ya i centrala Estelí som är Nicaraguas tredje största stad. Hit kan våldsutsatta kvinnor och barn vända sig för att få akut säkerhetsskydd och psykologisk hjälp. Organisationen är icke-statligt finansierad. Donationer, privatpersoner och olika slags insamlingskampanjer är de främsta resurserna som driver härbärget.
När Dagens Arena besöker härbärget befinner sig fem kvinnor i huset. Det är öppet dygnet runt och fyra anställda turas om att sköta bemanningen. Alla är välkomna, men någon kapacitet att ta emot kvinnor med allvarliga psykiska problem eller missbrukarbakgrund finns inte.
Sexuellt våld och kvinnovåld är ett utbrett problem i Nicaragua. Mörkertalet är stort. Under 2011 rapporterades 3660 fall. 1857 av dem förblev utan rättslig prövning. Samma år skedde 74 ”femicidios”. Det betyder mord på en kvinna i egenskap av att vara just kvinna, begånget av en man i hennes närhet.
Men kvinnorörelsen i landet är stark och många organisationer arbetar för att situationen ska förbättras. I januari antog Nicaraguas nationalförsamling en ny lag som innebär att alla former av våld mot kvinnor ska bestraffas. En lagstiftning som kom på plats i samband med presidentvalet i november 2011 där Daniel Ortega och hans parti FSLN, Frente Sandinista para la Liberación Nacional, fick förnyat förtroende.
Tidigare förespråkade staten medling. Det innebar i princip att mannen undertecknade ett papper där han lovar att inte slå kvinnan igen. Föga verksamt, kan tyckas.
Den nya ”Heltäckande lagen om våld mot kvinnor” träder alltså i kraft den 22 juni. Lagstiftningen fastslår att våldet är ett problem för folkhälsan och skiljer sig genom att innefatta alla typer av våld mot kvinnor. Kvinnan ska betraktas som en skyddad person i enlighet med de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. För första gången kan kvinnomord bestraffas med upp till 30 års fängelse. Dessutom ska nya domstolar och polisenheter med särskild expertis inrättas.
– Det man kan se redan nu är att antagningen av lagen har skapat en väldig debatt inom myndigheterna. Det är positivt. Men för att lagen ska kunna tillämpas i praktiken krävs resurser. För att finansiera de särskilda enheterna som jobbar mot kvinnovåld har man lyckats dra till sig väldigt mycket bistånd. Men bistånd är aldrig en permanent lösning, säger Clara Olander, landrepresentant i Nicaragua för biståndsorganisationen Svalorna.
För Anyoli M. Guillén fortsätter det hårda arbetet med att driva härbärget i Estelí. För även om den nya lagstiftningen snart träder i kraft återstår en lång väg innan några resultat kommer att märkas i praktiken.
Jonna Westin
facebook: 459 twitter: 37 
Läste nyss, idag, om hur många kvinnor i Ryssland som mördas av sina män, en helt vanlig vardaglig händelse som alltmer kommer till oss som en allomvärldslig praktik i vår gemensamma värld. De organisationer och idéer som förespråkaar icke våld blir mer förföljda av rättssystemet än de organisationer som gör motsattsen. Det gäller också här i landet Sverige, där organisationen Ofog med stt tydliga innehåll, mot våld och krig, blir dragna inför rätta och döms för sitt engagemang mot våld. Våra partier med sina karriärpolitiker bryr sig inte, inte heller våra mediaarbetare, då dessa innerst inne bejakar våldet som grund för vår vardagliga standard och konsumtion. Varför är vi i Afghanistan. Polisen i Luleå är dåliga på att klara av att utreda våld mot kvinnor, men duktiga på att straffföra ofog ungdomarna. Önskar verkligen att kvinnorna i Nicaragua blir mer framgångrika i sin strävan att få det nicaragua samhället att bättre stävja våldet mot kvinnorna än vad vi lyckats med här i landet Sverige, hälsar Gunnar Eriksson.
Det är oerhört viktigt att våld mot kvinnor, i hela världen, uppmärksammas. Vi har lång väg att gå innan kvinnor har samma rättigheter som männen. När vi når dit kommer förhoppningsvis våldet mot kvinnor att minska. Då behöver inte männen visa sin makt på detta barbariska sätt.
Gunnel Janson