Ole Settergren och Erik Ferm Pensionsmyndigheten

Kommentar Pensionsmyndighetens analytiker har reagerat på uppgifter i Dagens Arenas podd Tyckonomis avsnitt om pensioner. Svante Uhlin, som medverkade i avsnittet, svarar.

I en artikel hos Dagens Arena med anledning av det senaste avsnittet av podden Arena Tyckonomi står bland annat:

”Vid en höjd insättning från 17,21 till 18,5 procent av inkomsten till allmän pension kommer pensionärerna några decennier framåt i tiden kunna räkna med en pension på runt 70 procent av den tidigare lönen, enligt ministern. Men det här avfärdas av Svante Uhlin på Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR), som är en facklig förhandlingsorganisation.

– Pensionsmyndighetens beräkningar bygger på glädjekalkyler, De utgår från att man går in på en ingångslön som är högre än vad ungdomar egentligen får och att man behåller den nivån hela livet. Men de flesta har ju en stigande lön under arbetslivet. Det blir ingalunda några 70 procent i, säger Svante Uhlin.”

Vi vill utifrån vad som sades i podden och i artikeln lämna några förtydligande kommentarer:

Vi vet inte varifrån Annika Strandhälls 70 procent kommer, men vi tror inte den siffran kommer från Pensionsmyndigheten. I all korthet är vår beskrivning att om Pensionsmyndighetens metod för att beräkna riktålder används så kommer kompensationsgraden för vårt standardtypfall, i det allmänna pensionssystemet, stabiliseras kring 56 procent. Inklusive tjänstepension så blir det omkring 75 procent. (Regeringens föreslagna metod för att beräkna riktålder skiljer sig något åt från Pensionsmyndighetens och innebär en långsammare ökning av riktålder och en något lägre kompensationsgrad. Pensionsmyndigheten har dock inte gjort några beskrivningar av vad regeringens förslag innebär.)

Vi tror också att Svante Uhlin missförstått våra antaganden i beräkningarna för olika typfall. Lönen uttrycks vanligtvis i 2019 års lönenivå (för individen eller gruppen) och antas historiskt ha följt inkomstutvecklingen i Sverige. Den framtida löneutvecklingen antas i standardtypfallet följa genomsnittet i samhället vilket innebär att den är oförändrad om den uttrycks i 2009 års lönenivå, men uttryckt i framtida lönenivåer är den konstant stigande. Tittar vi på verkliga inkomstökningar har dock yngre personer generellt en löneutveckling högre än genomsnittet i samhället medan äldre personer ofta har en lägre löneutveckling än genomsnittet i samhället. I många fall minskar till och med de reala löneökningarna efter 55–60 års ålder, även om lönen i kronor fortsatt ökar fram till pensionsinträdet.

Om Pensionsmyndighetens standardtypfall vore “väntevärdesriktigt” så skulle det vara för optimistiskt i 50 procent av fallen och för pessimistiskt i resten. Nu underskattar standardtypfallet kompensationsgraden systematiskt om vi ser till faktiska inkomster och utbetalda pensioner. Det beror i huvudsak på att inkomsterna i allmänhet avtar mot slutet av karriären, både realt i förhållande till inflation och inkomstindex och nominellt på grund av deltidsarbete, sjukdom och arbetslöshet. Vi har en bra och färsk rapport om bl.a. detta i Redovisning av livsinkomstprofiler som belyser svårigheten med pensionsprognoser och även väcker frågan om vilka inkomstår som är mest relevanta vid beräkningen av kompensationsgrad.

Ole Settergren, analyschef
Erik Fermanalytiker
Pensionsmyndigheten

Replik:

Jag är glad för att Pensionsmyndigheten följer med i pensionsdebatten, men jag tänker inte ge mig in i resonemang kring väntevärden eller andra begrepp inom statistiken. Ett av problemen med Pensionsmyndighetens prognoser är att en tjänsteman som bedömer att hon eller han i framtiden – efter ett långt arbetsliv med i relation till hela arbetskraften hela tiden långsamt stigande relativt löneläge, möjligen med undantag för de allra sista yrkesaktiva åren – kommer att landa på en slutlön på i dagens penningvärde cirka 40 000 kronor i månaden, får uppfattningen att vederbörande kommer att få en samlad pension på 75 procent , det vill säga 30 000 kronor i dagens penningvärde. Så kommer det inte alls att bli, vilket jag är den förste att beklaga. För min del föredrar jag verkligheten framför kartan.

Svante Uhlin
Pensions- och försäkringsexpert, OFR (Offentliganställdas förhandlingsråd)