Varje år dödar plast över en miljon fåglar och hundratusen däggdjur. Och mot mikroplasten hjälper inte uppsamlingsförsök – den måste bekämpas genom att vi radikalt minskar vår konsumtion.
Min unge började gråta framför Lilla Aktuellts reportage om plasten i havet. Det ser förfärligt ut: jättelika öar av plast som flyter runt i haven, vita sandstränder täckta av plastpåsar och bråte av plast, albatrosser som inte kan lyfta för att de har magen full av skruvkorkar och delar av PET-flaskor. Enligt svenska Havs- och vattenmyndigheten dödar nedskräpningen mer än en miljon fåglar och hundratusen däggdjur varje år.
Varje år kastas över sex miljoner ton skräp i haven. Det mesta är olika plastföremål. Plastpåsar, PET-flaskor, skruvkorkar, trasiga leksaker. Platsförpackningar. Drastiskt uttryckt: om inget görs kan det vara mer plast i haven än fisk år 2050.
Plasten finns även i Nordsjön. Tidigare i år dog en val efter att ha strandat på en ö utanför Bergen i Norge. Valen hade 30 plastpåsar i magen. Den dog förmodligen av svält efter att påsarna och annat plastskräp korkat igen magen och tarmarna.
Jag googlade fram några hoppfulla försök att samla in plasten. Boayan Slat, som uppfann en platsuppsamlare när han bara var 16 år, är verkligen inspirerande. Jag och min unge såg på you tube klipp där han testar en prototyp av en slags jättelika flytande dammsugare. Men Boyan Slat och hans Ocean Cleanup kommer inte åt mikroplatserna, som förmodligen utgör det störta hotet mot djuren i haven.
På SVT fanns ett inslag om plastätande larver, tydligen är forskarna exalterade över en viss vaxlarvs förmåga att bryta ner mikroplaster till ofarliga beståndsdelar. Hoppfullt, även om forskarna ännu inte verkar ha listat ut hur larvens genetiska egenskaper ska kunna överföras till bakterier eller andra organismer som kan leva i haven. Dessutom: Bakterier som äter plast kanske kan ta sig för att äta annat också? Vem vet vilka följder det skulle kunna få om vi släpper ut genmanipulerade, all-ätande bakterier i världshaven?
Hos den här barnfamiljen är hallen är full av små svarta plastkorn som fastnat på fotbollskorna.
Om det ska bli mindre plast i haven måste vi stoppa plasten vid källan. Sluta använda en triljon plastpåsar varje år. Använda nedbrytningsbara material när vi förpackar mat och mediciner istället för hälsofarliga plaster. Vårda våra gräsmattor istället för att belägga Sverige med konstgräsplaner.
Hos den här barnfamiljen är hallen är full av små svarta plastkorn som fastnat på fotbollskorna. Sätta ett filter på tvättmaskinen så att den inte läcker mikroplaster när vi tvättar kläder av olika syntetmaterial. Se till att det kommunala reningsverket kan rensa avloppsvattnet även från millimeterstora plastbitar.
Det är utmärkt att Isabella Lövin och regeringen tog initiativ till FN:s havskonferens i New York i juni. I höstbudgeten satsar regeringen 100 miljoner på städning av stränder, rening av dagvatten och utveckling av material som kan ersätta miljöskadliga plaster.
Regeringen kan också göra stor nytta genom att driva på EU-kommissionen, så att EU:s plast-strategi som skiftet.org uppmärksammade i somras kompletteras med åtgärder för att minska plastkonsumtionen, med strategier för att ta fram förpackningar som är både hållbara och så återvinningsbara som möjligt, och med skärpta krav på insamling och återvinning av plast.
Men kampen mot plast-pesten kan bara vinnas om den blir kommunal. Kommunala handlingsplaner mot plast i haven, det är oundgängligt. Varje kommun måste åläggas att mäta halten av plats i kommunens sjöar och vattendrag och längs kusten. Vad är det för slags plast, var kommer den ifrån? Och så ta fram en plan för att mängden plast ska minska.
År från år, kommun för kommun, påse för påse.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
