Bild: Stock.XCHNG

Per Schlingmann talar högt och tydligt om att hans strategi för att vinna valet är att jaga Mona Sahlin hårdare. Tittar man däremot närmre på den senaste tidens moderata retorik finner man något annat som talar betydligt tystare men likväl tydligt.

Moderaterna beskriver Sveriges problem som att under socialdemokraterna "växte ett gigantiskt utanförskap fram". Samhällets resurser "tvingades" användas till att "försörja" alla de människor som inte "gavs möjlighet att arbeta". "Resurserna till skola, vård, omsorg och brottsbekämpning urholkades". För att "finansiera utanförskapet" höjdes skatterna för "människor med vanliga inkomster". Utanförskapet är därför "stöld".

Regeringen vill skapa en motsättning mellan välfärd och trygghetssystem. Arbetslöshet och sjukdom utmålas mer och mer som ett individuellt moraliskt problem. Barbro Hedvall skrev på DN:s ledarsida om vikten av att öka incitamenten för att "avstå" från sjukskrivning och arbetslöshet. De sociala broarna stoppas felaktigt in i utanförskapsbegreppet och benämns som "stöld". Socialdemokraterna har genom sitt försvar av a-kassan "finansierat ett utanförskap" och därigenom "stulit" från "skola, vård, omsorg och brottsbekämpning". När valrörelsen kommer ska det finnas en bild av att socialdemokraterna vill "satsa på bidrag" och moderaterna på välfärden. Taktiken bygger på att Schlingmann lyckas sätta bilden av trygghetssystemen som till för en viss sorts människor. Reinfeldt definierade i somras skillnaden mellan sig och Sahlin som att hon pratar till en annan kategori människor, "de som inte jobbar". De är av en annan sort.

Problemen i välfärden beror i Schlingmanns nya retorik på "finansierandet av ett gigantiskt utanförskap". Detta utanförskap befinner sig i vissa speciella "utanförskapsområden" som definieras som områden med en hög andel invandrare. Folkpartiet använder sedan flera år en retorik där man främst försöker skrämma med "antalet utanförskapsområden har nått nya rekordnivåer" i stället för att seriöst diskutera de integrations- och arbetsmarknadspolitiska problemen.

Utanförskapet är alltså begränsat till vissa områden med hög andel invandrare. Detta utanförskap är "stöld" och själva anledningen till att "resurserna till skola, vård, omsorg urholkades". Det är inte svårt att se vilka felaktiga föreställningar om att invandring är ett problem och inte en förutsättning för att möta Sveriges utmaningar, som moderaterna implicit talar till. Frågan är bara hur mycket regeringen måste tappa i opinionen innan man fullt ut etnifierar utanförskapet och talar om att det är invandringen som är orsaken till bristerna i välfärden.