Annelie Carlsson
Annelie Carlsson

Upp till 20 personer kan jobba hos enda assistansberättigad, det är en ganska stor arbetsplats. Då duger inte en svag arbetsrätt eller en dålig arbetsmiljö, skriver Annelie Carlsson, vårdbiträde i hemtjänsten.

Fjorton dagar. Så kort uppsägningstid har personliga assistenter som är anställda inom det privata. Eftersom privata aktörer inte har någon omplaceringsskyldighet kan de mycket lätt säga upp sina assistenter.

För så personlig är den privata personliga assistansen att den undantas las. Det går liksom inte bara att omplacera en assistent till en annan assistansberättigad, eftersom yrket är »personligt«. I stället får man gå inom fjorton dagar, godtyckligt motiverat med »särskilda skäl«.

Vårdföretagarna talar gärna om kvalitet och att visionerna inom välfärd finns hos näringslivets entreprenörer. Nu har Vårdföretagarna lagt korten på bordet och vi kan syna deras vision: 0,8 procents löneökning tycker de att de personliga assistenterna är värda. Det är årets lägsta bud, alla yrkeskategorier. Jämför med industrins 2,2 procent. Kommunal har svarat med varsel om konfliktåtgärder.

LSS, lag om stöd och service för vissa funktionshindrade, är tänkt att ge funktionshindrade bra levnadsvillkor. Det är en fin reform som vi alla bör vara rädda om. Hos en enda assistansberättigad kan så många som tjugo assistenter arbeta, det är en ganska stor arbetsplats. Då duger inte en svag arbetsrätt eller en dålig arbetsmiljö som innebär att en efter en av assistenterna kan bytas ut. Var är säkerheten och tryggheten i en sådan assistans?

Det finns ingen särskild utbildning för personlig assistans, assistenter handplockas för att passa den assistansberättigade. I ersättningen från staten ingår därför också fortbildning. Assistenterna fäster sig ofta vid den de arbetar med och blir därför oerhört sårbara. De inte bara bjussar på sig själva – de förväntas göra det. Sedan kan de varslas av precis samma skäl som de anställts på, särskilda skäl. Så kan vi inte ha det.

Före 2012 års avtalsförhandlingar kunde de privata företagen låta assistenterna gå på dagen, utan en enda dags varsel. Den gången varslade Kommunal Flygbussarnas chaufförer om en sympatistrejk innan parterna slutligen enades.

Förutom undantagen från las finns i Vårdföretagarnas avtal även undantag från arbetstidslagen så att assistenter kan tvingas arbeta mycket långa arbetspass när arbetet så kräver. Detta utnyttjas ofta av arbetsgivaren för att till exempel lösa en bemanningsproblematik som  borde ha kunnat lösas utan att för den skull bryta mot arbetstidslagen. Det är inte rimligt.

Det måste vara lite rim och reson i den privata personliga assistansen. Även assistenter har rätt till bra levnadsvillkor. Jobbet kan vara oerhört kvalificerat, både medicinskt och socialt. Ändå kan det sluta med fjorton dagar. Den assistansberättigades rätt att välja sina assistenter får inte användas som ursäkt för usla arbetsvillkor – ett yrke kan inte vara så personligt.

Det är dags att stärka personliga assistenters villkor och därmed också professionen. Risken är annars stor att assistenter i framtiden väljer helt andra yrken. Hur tänker sig Vårdföretagarna att detta i så fall skulle påverka den assistansberättigades liv?

Annelie Carlsson, vårdbiträde i hemtjänsten, medverkar i satirpodden Readymades