Karin Rågsjö, Håkan Jörnehed och Björn Fries Bild: Kalle Larsson och Anna Molander
Karin Rågsjö, Håkan Jörnehed och Björn Fries Bild: Kalle Larsson och Anna Molander

Kvällens Uppdrag granskning handlar om två unga killar vars död kunde ha undvikits. År 2014 styrs fortfarande missbrukspolitiken mer av moral och myter än av erfarenhet, kunskap och evidens, skriver företrädare för Vänsterpartiet.

Onsdagskvällens Uppdrag Granskning handlar om två unga killar, Waffa och Leon. De är två av 589 svenskar som dog till följd av sitt missbruk förra året. Ett nytt tragiskt rekord för vårt land, som ligger mycket högt när det gäller dödlighet på grund av narkotika.

Vi i Vänsterpartiet är tyvärr inte förvånade över vad som hänt Waffa och Leon. Vi ser en missbruksvård som tappat greppet. År 2014 styrs fortfarande strategierna för missbrukspolitik och synen på personer som injicerar droger mer av moral och myter än av erfarenhet, kunskap och evidens.

En fråga som har varit uppe på agendan i decennier är sprutbyte. Med enkla medel och till en liten kostnad kan man rädda liv på många unga människor som i dag lever med missbruk. Ändå tar många i ansvariga positioner inte sitt ansvar. Det gäller inte minst i kommunerna.

Sprutbytesverksamhet finns bara på bara sex orter i hela Sverige; Lund, Malmö, Helsingborg, Kalmar, Stockholm och i Kristianstad. Som jämförelse kan nämnas Finland där sprutbytesverksamheten är en skyldighet för alla kommuner.

I Sverige finns också en kommunal vetorätt mot att landstingen inrättar sprutbytesverksamhet. Vänsterpartiet anser att det kommunala vetot bör avskaffas och att landstingen självständigt ska kunna besluta om att inrätta sprutbytesverksamhet.

Sprutbytesprogram handlar i grunden om att människor, ofta unga, som injicerar droger erbjuds ett liv utan hiv och hepatit. För samhället innebär det också en mycket stor besparing; varje förhindrad hiv- eller hepatitinfektion är en hälso- och samhällsekonomisk vinst.

I dag är problemet, förutom att sprutbytesverksamhet finns på alldeles för få platser, att man med den svenska åldersgränsen på 20 år riskerar att missa de unga. Vi borde prata om att sänka åldersgränsen till 18 år för sprutbyte. Detta utan att bli misstänkliggjorda för att vara för legalisering.

Sprutbyte är också en viktig arena för att nå människor som injicerar droger. Därifrån kan avgörande uppåtspiraler ta sin början och leda till att unga missbrukare får hjälp och motivation att ta sig ur missbruket.

Vänsterpartiet kommer att arbeta med att bygga upp en missbrukspolitik som bygger på forskning, erfarenhet och medverkan från dem det handlar om; människor som du och jag, din dotter, din syster, din pappa, som i dag har problem med missbruk. Vi vill arbeta för en politik som har udden riktad mot den nuvarande ovärdiga stigmatiseringen av dem som fastnat i missbruk.

Vår politik handlar inte om legalisering men vänder sig mot diskriminering. På den resan vill vi gärna att fler ansluter sig. Partier, organisationer, de som har drogproblem och alla de som arbetar med frågan på kommunal, regional och kommunal nivå. Vi kan bättre.

Vi har självklart inga fullständiga garantier för att Waffas och Leons död kunnat undvikas – det kan ingen ha – men det anstår oss inte att inte försöka ändra den här sorgliga utvecklingen.

Karin Rågsjö, socialpolitisk talesperson, Håkan Jörnehed, landstingsråd i Stockholm och Björn Fries, nationell narkotikasamordnare 2002-2008