Söndagskrönika Nu är det dags för socialdemokratin att utforma de nya stora reformer som kan ge bättre svar på utmaningarna än nationalism och konservatism. Här är tre områden som behöver ses över. 

När partierna har grälat färdigt om hur valet egentligen gick och vem som ska bli statsminister borde de ta en stund för mer djupgående funderingar. Inte minst borde socialdemokratin grubbla över varför missnöjet har vuxit sig allt starkare, även i traditionellt socialdemokratiska väljargrupper.

Jag misstänker att det handlar om att socialdemokratin inte som förr har förmått visa vägen framåt inför de omvälvande samhällsförändringar vi möter.

När kungamakten och statarfeodalismen blev alltmer urmodig mötte vi det med krav på rösträtt och åtta timmars arbetsdag. När lant- och bruksarbetarna flyttade till städerna mötte vi utmaningarna med bostadsbyggande, arbetsmarknadspolitik och tjänstepensioner. När hemmafrusystemet inte längre motsvarade samhällets behov mötte vi det med familjeförsäkring, äldreomsorg och dagis.

Vilka motsvarande systemreformer har vi mött dagens samhällsförändringar med? Hur möter vi industrisamhällets övergång till ett alltmer digitaliserat och kompetenskrävande tjänstesamhälle, inte minst i välfärdssektorn? Hur möter vi migrationen om vi inte bara vill stänga gränserna? Hur möter vi de nya klyftorna i samhället, mellan stad och land och än mer mellan fattig och rik? Hur möter vi klimatförändringarna?

Det är avgörande viktigt för socialdemokratin att återigen bli det parti som står för de seriösa reformerna istället för att tävla med de andra om mediala utspel och triangulering.

Nu är det dags för socialdemokratin att utforma de nya stora reformer som kan ge bättre svar på utmaningarna än nationalism och konservatism:

Vi behöver ett stabilt och långsiktigt system för kompetensutveckling och livslångt lärande för att möta det digitaliserade kunskapssamhällets behov och överbrygga de förödande matchningsproblem som dagens arbetsmarknad lider av.

Före detta framtidsministern Kristina Persson tillsatte en grupp som föreslog en bred kompetensförsäkring. Andra har föreslagit individuella kompetenskonton. Tekniken kan diskuteras, men det råder inga tvivel om att det behövs ett långsiktigt och stabilt socialförsäkringsliknande system för att möta den nya arbetsmarknadens krav på flexibilitet och kompetens.

Vi behöver ett lika långsiktigt system för att hantera integrationen av invandrare, oavsett orsaken till att de har kommit.

En del har gjorts – etableringsplaner, SFI, vissa snabbspår för högutbildade etc, men först nyligen kom ett avtal om etableringsjobb. Alla inslagen har utsatts för mycket kritik, mot SFI, mot arbetsförmedlingen, mot EBO-lagstiftningen som snedvrider ansvarstagandet mellan olika kommuner och skapar trångboddhet. Är det någonstans det krävs blocköverskridande uppgörelser för att skapa ett stabilt system är det här.

Vi behöver en reform, som kan åtgärda några av de största problemen människor upplever idag – klyftorna mellan fattiga och rika, mellan växande städer och krympande landsbygd och de galopperande klimathoten. Förmodligen måste en skattereform vara ett bärande inslag i detta.

På vissa områden bör socialdemokratin släppa sitt motstånd mot att ge EU en roll på skatteområdet, fast givetvis ingen beskattningsrätt. Miljö- och klimatrelaterade skatter får oundvikligen snedvridande effekter om de inte koordineras över gränserna. Och när en rad länder i Europa diskuterar skärpt beskattning av finanssektorn verkar det knepigt att hitta på ett nationellt system istället för en gemensam lösning över gränserna. Den skulle både kunna skapa mer rättvisa och motverka det slags företagsflykt som t ex Nordea har ägnat sig åt.

Inget av detta är någon lätt uppgift. Men det är avgörande viktigt för socialdemokratin att återigen bli det parti som står för de seriösa reformerna istället för att tävla med de andra om mediala utspel och triangulering.

Det är väl just detta som är socialdemokratins signum, att man mer än andra politiska krafter har förmått skapa djupgående reformer som möter breda behov när samhället genomgår riktigt stora förändringar.

Göran Färm, f d Europaparlamentariker (s)