Gunilla Roxby Cromvall
Gunilla Roxby Cromvall

#metoo Det är dags för politiken att kanalisera kraften i #metoo. Ta vara på vårt förslag från i våras, om kvinnofridscertifierade sjukhus och vårdcentraler, skriver Gunilla Roxby Cromvall, gruppledare för Vänsterpartiet i Stockholms läns landsting.

I våras väckte vi i Vänsterpartiet frågan om att kvinnofridscertifiera sjukhus, vårdcentraler och beroendemottagningar.

Konceptet med kvinnofridscertifiering är tämligen anspråkslöst: En certifierad vårdinrättning är exempelvis ett sjukhus eller en vårdcentral där personalen är extra utbildad att utöver vård, ge hjälp och stöd åt utsatta kvinnor, och där denna kompetens signaleras med något så enkelt som ett klistermärke vid entrén.

Klistermärket – certifieringen – sänder signalen att hit kan du komma inte bara med dina blåmärken. Vi vet, vi förstår och vi kan hjälpa dig.

I våras lade vi en motion till fullmäktige. Den femte december, alltså i morgon ska motionens öde avgöras, och allt tyder på att vi inte kommer att få gehör. Allianspartierna kommer att, som det heter, anse motionen besvarad, vilket innebär att ingenting kommer att ske.

Men skillnaden på i våras då motionen lades och i dag är #metoo-rörelsen sedan dess har påbörjat en omdaning av samhället. Samhället är inte detsamma.

Vi hoppas därför att Stockholms läns landsting borgerliga ledning, i ljuset av #metoo, ser på vårt förslag med nya ögon.

Alla vittnesmål visar tydligt hur utbredd kvinnors utsatthet är, och att kvinnor dagligen blir offer för mäns våld (var fjärde någon gång i livet enligt Brå och Nationellt centrum för kvinnofrid), och att ingenting tyder på att våldet mot kvinnor minskar.

Om sjukvården ges maximala möjligheter att hjälpa kvinnor som utsatts, trakasserats eller våldtagits, har vi kommit en bit på väg.

Kvinnors utsatthet för sexuella trakasserier och våld är ett enormt samhällsproblem. Alla delar av samhället kan och bör göra sitt i kampen mot detta.

Hälso- och sjukvården är inget undantag, tvärtom en central aktör i sammanhanget. Men för att sjukvården ska kunna bidra på bästa sätt måste kvinnor veta var de kan vända sig.

Det handlar om att synliggöra kompetensen för kvinnorna, och sända signalen att hit kan du vända dig, här finns kompetens och kunskap att hjälpa dig. Det är en åtgärd, som behöver kombineras med andra för att verkligen göra skillnad. Men om sjukvården ges maximala möjligheter att hjälpa kvinnor som utsatts, trakasserats eller våldtagits, har vi kommit en bit på väg.

Nyligen var arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) under borgerlig belägring efter att hon, apropå #metoo, hävdade att högerförslaget om att försvaga anställningsskyddet leder till en otrygg arbetsmarknad, vilket i sin tur kan leda till att färre människor vågar anmäla eventuella trakasserier.

Det var mycket osnyggt att »politisera« #metoo, tycktes det från höger. Men varför då?

Det är inte av ondo att en rörelse som #metoo leder till konkret politik. Tvärtom, eftersom det är i politiken kraften att förändra finns. Vårt parti har till exempel begärt riksdagsdebatt om frågan.

Det är dags att börja göra politik av #metoo. Låt oss börja med att, med politiska åtgärder, förändra (och förbättra) hälso- och sjukvårdens förutsättningar att hjälpa utsatta kvinnor, genom att kvinnofridscertifiera den.

Mer än så går att göra – och måste göras – men det är en start.

Gunilla Roxby Cromvall är gruppledare för Vänsterpartiet i Stockholms läns landsting