Riskkapitalbolagens framfart bland HVB-hemmen måste stoppas och skärpta kvalitetskrav ställas på vården. Det skriver Vänsterpartiets Björn Fries och Eva Olofsson.

Ibland måste samhället ta på sig ansvaret för barn och unga som har problem. Det ska då inte få råda några tvivel om att syftet med verksamheten är att ge så bra vård och boende som möjligt, inte viljan att göra vinst. Kvaliteten ska vara garanterad med utbildad personal och rätt vård och behandling. Men så är det inte alltid i dag.

När barn och unga placeras på hem för vård och boende (HVB) håller verksamheten inte alltid tillräcklig kvalitet. Det är barn och unga som av olika anledningar inte kan bo hemma längre och som hör till samhällets mest utsatta. Många har missbruksproblem eller neuropsykiatriska diagnoser. Många placeras på HVB mot sin vilja.

Både privat och offentligt drivna HVB har brister. Inspektionen för vård och omsorg rapporterar att hälften av de anställda saknar utbildning inriktad mot vård och behandling av barn och unga. Det finns enligt inspektionen många hemmagjorda behandlingar på hemmen och de varnar för att vården inte alltid är trygg och säker. Ibland är bemanningen för låg, särskilt på kvällar och helger.

Samtidigt görs stora vinster. Riskkapitalbolagen har gett sig in på området och äger HVB-företag som på ett år gör vinster på 600 000–700 000 kronor på varje anställd. Det finns många mindre företag varav en del är rena lycksökarna och det har till och med förekommit att rent kriminella har försökt ge sig in på HVB-området. Det finns HVB-hem där verksamheten har fått kritik för dålig bemanning, slitna lokaler och att ungdomarna inte känt sig trygga, samtidigt som var tredje skattekrona har gått till vinst.

Långt ifrån alla privata är dåliga, det finns många som har bra verksamheter. Samtidigt måste vi få bort vinstintresset och de problem som skapats av detta. Därför vill Vänsterpartiet att HVB-företag inte ska plocka ut vinst. Att man gör ett visst överskott är naturligt i en fungerande verksamhet, men det ska då återinvesteras. De privata som är seriösa och har startat HVB för att de vill ha en bra verksamhet är välkomna att ombilda sig till aktiebolag utan vinstintresse, så kallade SVB-bolag. Så kan vi ha kvar de verksamheter vars drivkraft är bra vård för barn och unga, medan de som tycker att vinsten är det avgörande får söka sig till andra områden.

Det behövs även mer kontroll så att HVB-hemmen håller kvaliteten, oavsett om de är offentliga eller privata. Kommunen som placerar barn och unga på HVB ska ha möjlighet att följa dem så att de får det stöd de behöver. För att detta ska bli verklighet vill vi öka resurserna från staten. Socialtjänstens personal som arbetar med utredning och placering av barn och unga ska självklart ha socionomutbildning. Men för att höja kvaliteten vill vi även införa en ettårig specialiserad utbildning på avancerad nivå. På sikt ska det vara en skyldighet för kommunerna att ha tillgång till sådan kompetens.

Vi måste också tydligt slå fast i lag de rättigheter som barn och unga på HVB har. De är en grupp som är allt annat än röststark, ofta misstrodd och befinner sig i ett stort underläge gentemot personalen. Det har förekommit flera fall där HVB har använt otillåtna metoder. Det kan vara mobiltelefonförbud eller drogtester som går till på fel sätt eller rentav används som bestraffning. Att det görs tydligt vilka rättigheter man har som boende på HVB är särskilt viktigt eftersom många barn och unga är där mot sin vilja.

Vänsterpartiet vill ha en välfärd att lita på. När barn och unga behöver stöd från samhället ska det finnas där och det ska finnas för deras skull, inte för aktieägarnas.

Eva Olofsson, socialpolitisk talesperson Vänsterpartiet

Björn Fries, Vänsterpartiet