Varför ska vi tro på bankernas hot om dyrare tjänster när de delar ut 50 miljarder till aktieägarna?

105 miljarder. Den vinsten är svenska banker på väg mot i år. Räkna med att minst hälften, över 50 miljarder, går till utdelning till aktieägarna. Mer än vad som går till det svenska biståndet eller försvaret.

Samtidigt är kapitaltäckningen i svenska banker ungefär fyra procent. Jämför det med ett företag i en annan bransch där aktieägarna står för kanske 40 procent av tillgångarna.

Hittills har ingen riktigt tagit den amerikanska ekonomiprofessorn Anat Admati på allvar. Hon har nämligen krävt att bankerna håller inne sina utdelningar tills det egna kapitalet når 30 procent av tillgångarna och åtagandena utanför balansräkningen. Från 4 till 30 procent – det är ett rätt rejält hopp.

Bankerna har gjort sitt bästa för att berätta hur orealistiskt och skadligt detta skulle vara. Men så bjöd Obama nyligen in Admati på lunch för att diskutera idéer om bankernas reglering. Och den amerikanska centralbankens vice ordförande Stanley Fischer stödde Admatis ”livliga kampanj”. Han höll med om att kapitaltäckningen egentligen borde höjas.

Problemet enligt Fischer var bara att om det infördes bara i USA så skulle amerikanska banker förlora konkurrenskraft gentemot andra länders banker. Ungefär samma resonemang som vi brukar höra om allt ifrån skatter till miljöregler och arbetsvillkor alltså.

Med så enorma utdelningar som i Sverige är det dock svårt att se att konkurrenskraften skulle skadas avsevärt. De gigantiska vinster och utdelningar som är resultatet av dålig konkurrens mellan svenska banker, är i själva verket det starkaste argumentet emot bankernas egen argumentation.

Bankernas bästa argument mot högre kapitaltäckning är att de då skulle låna ut mindre till högre priser vilket skulle sakta ned återhämtningen just när vi behöver tillväxt som mest. Detta kanske är ett giltigt argument i Spanien där ekonomin varit extremt körd i botten. Men återigen – med de svenska bankernas enorma utdelningar är det inte helt enkelt att se att hårdare krav verkligen skulle hämma ekonomins återhämtning.

Konsekvenserna om bankerna kraschar skulle vara enorma. Kostnaderna för högre kapitaltäckning vore en droppe i havet i jämförelse. Liksom de 34 miljarder som svenska skattebetalare stod för sist bankerna hotades. Som vi ännu inte fått tillbaka. Trots rekordutdelningarna.

Trots bankernas stora risker och allt lägre samhällsnytta, är de hittills oerhört varsamt hanterade. På tveksamma grunder. Att regeringen föreslår en bankskatt är välkommet eftersom banksektorn hittills varit befriad från moms, även om det endast handlar om 4 miljarder i intäkter.

Nu återstår fortsatt reglering alternativt incitament för att skapa bättre kapitaltäckning. Kostnaderna vore marginella jämfört med kraschade banker.