Olof Kleberg

DEBATT Valet på Danmarks nationaldag den 5 juni gav för en gångs skull ett tydligt utslag. ”Det röda blocket” fick majoritet, delvis på grund av ett starkt nytt klimatengagemang. Här är lärdomarna svenska partier kan dra av det danska valet, skriver Olof Kleberg.

Detta innebar att det nationalpopulistiska Dansk Folkepartis nästan tjugo år långa strupgrepp om dansk politik kopplades bort. Även de anständiga borgerliga partierna, det högerliberala Venstre och de Konservativa, kunde dra en lättnadens suck. Nu blir fientligheten mot invandrare och muslimer inte längre det centrala, det pris som de år efter år betalat till Dansk Folkeparti.

Men de många i omvärlden som tror att Danmark kommer att återgå till en humanitär flyktingpolitik, de bedrar sig. Socialdemokraterna som förblev största parti (ca 26 procent) har i stort sett bundit sig vid den borgerliga regeringens ytterst restriktiva linje.

Endast på så sätt skulle partiet kunna vinna tillbaka arbetarväljare från Dansk Folkeparti, förklarade Mette Frederiksen då hon valdes till partiledare 2015. Detta skulle kombineras med en ekonomisk och social vänsterpolitik: högre skatt på stora inkomster, mer personal i vård och omsorg.

Dubbelgreppet fungerade inte. Visserligen återvände många gamla s-väljare – men i stället gick lika många röster i storstäderna till de invandringsvänliga partierna socialliberala Radikale och Socialistisk Folkeparti (SF, ungefär Vänsterpartiet). Resultatet blev plus minus noll.

Tre danska lärdomar: Mette Frederiksen har valvinden i ryggen. Hon har nu fått i uppdrag att förhandla om en ny regering. Men hon är märkt av misslyckandet för förra s-regeringen 2011. Först bildades då en minoritetsregering efter stora eftergifter till socialliberala Radikale och med missnöjt stöd från yttervänsterpartiet Enhedslisten, sen hoppade SF av regeringen i protest mot skattepolitiken. Lärdomen: oenigheten till höger och vänster i röda blocket är för stor för att rymmas i en regering.

Och nu tillkommer faktor 2: S är ense med förra borgerliga regeringen om flyktingpolitiken och oense med sina tre röda stödpartier.

Slutsats: bäst med enpartiregering med hoppande majoriteter. Kanske mindre eftergifter till de andra röda genom att godta kvotflyktingar (Danmark tar nu inte emot en enda) och ge flyktingbarn något bättre stöd.

Den andra lärdomen ska den förlorande regeringskonstellationen dra: det är farligt att bygga på samarbete med ett högerpopulistiskt parti. Först måste man anpassa sig mer än man trott – och när extrempartiet nått vad det vill, så faller det ihop. Maktbasen är borta.

Dansk Folkeparti får dra den tredje lärdomen: när alla ”stramninger” av flyktingpolitik och socialstöd till invandrare har tvingats igenom så har partiet inget berättigande. Försöken att flörta med socialdemokraterna om välfärdsfrågor kändes inte naturliga för DF:s väljare.

Hur kan svensk politik påverkas? Kan då det danska maktskiftet påverka svensk politik? Januariöverenskommelsen tycks ligga fast, i vart fall till ca 2021. Ändå bör nog ett par svenska partier fundera framåt.

Socialdemokraterna brottas, precis som de danska kamraterna, med problemet hur arbetarväljare ska lockas tillbaka från Sverigedemokraterna. Skulle en vridning till en ännu mer restriktiv invandringspolitik ihop med moderater och kristdemokrater öka stödet från traditionella och missnöjda tidigare socialdemokrater?

Lockelsen kan finnas där. Men då bör Socialdemokraterna studera det danska resultatet: möjliga vinster kan utraderas genom att mer internationellt sinnade anhängare strömmar till Vänsterpartiet eller Centerpartiet.

För Liberalerna ligger två vägar öppna i det nu pågående partiledarvalet. Antingen tar de intryck av de Radikales fördubbling, som visar att det finns ickesocialistiska väljare som vill ha en kraftfull klimatpolitik och bättre social och kulturell utjämning i förening med ansvarsfull ekonomisk politik. Och som inte får skrämselhicka av samverkan med Socialdemokraterna.

Eller också väljer de att bli en del av ett borgerligt block – och i så fall borde slutresultatet bli att slå sig samman med Moderaterna.

Olof Kleberg, tidigare chefredaktör på liberala Västerbottens-Kuriren, Umeå