Besked kom snabbt. Det behövs inga ändringar av utstationeringslagen, EU-direktivet som säger att värdlandets arbets- och anställningsvillkor ska gälla. Presskonferenserna avlöste varandra när EG-domen om Laval-målet kom. Och bara någon timme efter LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedins krav på lagändring hade Sven Otto Littorin, som slår sig på bröstet för att försvara kollektivavtalen, tänkt färdigt.
Enligt domen från EG-domstolen är det fritt fram för svenska fackföreningar att vidta stridsåtgärder mot utländska arbetsgivare som inte följer kollektivavtalen när det gäller lägstalönerna. Men kollektivavtal innebär mycket mer än så. Till exempel regleringar om arbetsmiljö, arbetstider och semester. När utländska arbetsgivare struntar i dessa rättigheter får inte de svenska facken ta till strid. Det är så LO tolkar EG-rättens dom.
Domen öppnar upp för institutionaliserad diskriminering på arbetsmarknaden. Utländska arbetare som kommer hit för tillfälligt arbete kommer att ha helt andra, det vill säga sämre, villkor än de som gäller för svenska. Det är det LO:s Erland Olauson menar när han säger att "domen innebär apartheid".
Samma dag, på radioprogrammet Rond i P3, berättar Byggettans ordförande Johan Lindholm om arbetare från Baltikum och Polen som får skriva på avtal om att de aldrig ska kontakta fackföreningar. Människor som arbetar mot att de får kapitalvaror, som kylskåp och tvättmaskiner. "Tragisk verklighet" och "slavkontrakt" är två ord som han använder när jag sedan talar med honom. Han berättar om något som hände nyligen. Ett fyrtiotal byggarbetare från Polen som blev strandsatta i Sverige. Den svenska arbetsgivaren startade ett byggföretag i Polen, anställde byggarbetarna som inte fick någon lön. Arbetsgivaren försvann. Så kan svensk arbetsmarknad se ut i dag.
Å ena sidan säger Sven Otto Littorin sig försvara de svenska kollektivavtalen. Å andra sidan vägrar han lyssna när facken säger att kollektivavtal är långt mer än lönesättningen. Men att Sven Otto Littorin hycklar är ingen nyhet. Däremot är det till en början svårare att förstå Svensk Näringslivs glädjerop. Nu kommer arbetsgivare ha helt olika kollektivavtal att förhålla sig till. Vissa kommer bara att behöva betala lägstalöner, men därutöver inte tvingas förhandla med fackföreningar om till exempel arbetsmiljö eller kortare arbetstider.
Ett redan krångligt system blir krångligare. Konkurrens på lika villkor försvinner. Svensk Näringslivs glädjetjut kan tyckas ologiska men ändå inte. Det är ideologiska tjut. Troligtvis kommer de svenska arbetsgivarna snart att ropa efter nästa steg mot deras våta nyliberala dröm: Ett ifrågasättande av kollektivavtalen som sådana.
Den 18 december kommer inte att gå till historien som dagen då botten gick ur den svenska arbetsmarknaden. Den 18 december kommer att gå till historien som dagen då botten släppte.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
