I går lämnade Nederländernas högerliberale premiärminister Mark Rutte in sin regerings avskedsansökan till drottning Beatrix. Han avgår därför att han lett en minoritetsregering som inte fått igenom sina förslag i parlamentet. Nyval väntar, antagligen i höst.

Ytligt sett är det någonting som ofta händer här i världen, men denna regeringskris rymmer ett antal remarkabla ingredienser.

Nederländerna är ett av fyra kvarvarande länder i eurozonen med högsta kreditbetyg, AAA. Ruttes regering har haft ett mästrande tonfall mot södra Europas många budgetsyndare – men i helgen strandade hans egna förhandlingar med oppositionen om besparingar på 14 miljarder euro. Ett antal länder som läxats upp av holländarna har därför i dag svårt att dölja sin skadeglädje.

Rutte misslyckades därför att han klämdes mellan sköldarna av en EU-kritisk höger i form av Geert Wilders och en EU-kritisk vänster i form av Socialistiska Partiet. Också Socialdemokraterna har tappar väljare på ambitionen att vara lojal med EU:s krispolitik.

Mönstret att ansvarstagande partier i mitten mals ner av ytterkantspartierna känner vi igen från andra länder. Opinionsmätningar visar att elva partier kan komma in i det holländska parlamentet efter ett nyval – men vem ska regera? Nederländerna liknar därmed Grekland som går till val den 6 maj, med massor av småpartier, men utan några givna regeringsalternativ.

Den europeiska krisen har ofta beskrivits som följden av regeringarna dragit på sig för stora skulder. Det knappast sant, utom för Grekland. Ofta är det bankerna som är det verkliga problemet.

Mark Rutte och hans finansminister Jans Kees De Jager har haft ett högt tonläge mot grekerna för att dölja Nederländernas stora problem – den gigantiska privata upplåningen. Före krisen skrev bankerna ut ytterst absurt generösa bolån, ofta till 125 procent av värdet. 2010 var därför hushållens skulder 240 procent av Nederländernas BNP. Nu faller huspriserna, därför minskar hushållens efterfrågan och landet har hamnat i recession.

Men för att inte tappa ansiktet i kretsen av EU-kollegor där Mark Rutte med emfas drivit hårdare budgetkrav, måste hans regering följa dessa regler och spara. Men att skära ner i en recession – blir det inte värre då?

Det borde vara en tankeställare för den likaledes kaxige Anders Borg att ett ytligt sett framgångsrikt och välmående land som Nederländerna nu dras in i krisen och förmodligen tappar sitt AAA-betyg.

Därmed minskar också antalet allierade som Tyskland har för sin ensidiga besparingspolitik. Det franska presidentvalet kan komma att decimera skaran ytterligare.