Hur farlig får en arbetsplats vara? Och ska en människa behöva sätta livet till för att arbetsgivare ska göra något åt de farliga jobben?

Den ensamma kvinnliga häktesvakten överfölls och dödades under ett arbetspass. Nu, några dagar efter den förfärliga händelsen, får vi veta att personalen på häktet i Huddinge redan i våras hade påtalat riskerna med ensamarbete. Något som personalen menade var ett sett resultat av nedskärningar.

Anställda har också i ett brev till justitieminister Beatrice Ask uttryckt oro över att Kriminalvården hellre satsar på mera att bygga tekniska lösningar och murar samtidigt som de alltid går på minsta möjliga bemanning.

På samma arbetsplats gick fackförbundet Seko en skyddsrond i somras. Seko riktade då skarp kritik mot den bristande säkerheten. Något arbetsgivaren inte har åtgärdat.  Nu är en 24-årig anställd död.

Det som nu ser ut som en arbetsgivares avsaknad av lyhördhet för de anställdas oro, ställer akuta frågor om arbetets villkor i dagens Sverige. Bristande resurser och krav på effektivisering skapar osäkra arbetsplatser.

”Nedskärningar i trygghetssystemen och psykiatrin leder till en tuffare situation ute på socialkontoren”, säger socialsekreteraren Malin Johansson i Lärjedalen, till tidningen Akademikern, 2010. Hon berättar om klienter, missnöjda med beslut, som hotar med allt från fysiskt våld till att döda en socialsekreterare.

Många som verkar inom socialt arbete, rättsväsendet, psykiatrin eller myndigheter, måste lära sig att värja våld och på leva med att jobbet höra ”jag ska skära halsen av dig”.

Men fortfarande finns de farligaste arbetsplatserna inom bygg- och transportsektorn. Här sker flest dödsolyckor. Bygget av Citybanan i Stockholm har hittills krävt tre arbetares liv. De senaste tre åren har dödsfallen ökat i byggsektorn med över 30 procent.

”En högt uppdriven arbetstakt, snäva tidsramar och krav på att klara ekonomiska budgetar gör att man tummar på säkerhetskraven”, skrev Ulla Lindqvist från LO och Hans Tilly från Byggnads, i våras. 709 människor har omkommit på svenska arbetsplatser under 2010 talet.

Arbetsmiljön står på tre ben. Lagstiftningen, facken och skyddsombuden, samt Arbetsmiljöverket. Avsaknaden av Arbetslivsinstitutet, som tog fram forskning kring strukturella åtgärder, är stor. Flera av regeringens partier bedriver en politik som syftar till att minska fackföreningarnas möjligheter att påverka arbetslivet. Arbetsgivarnas ansvar talar de inte om.

Ingen ska räkna med att dö på jobbet. Dagens situation med över 700 döda på tio år är oacceptabel.