Bild: Sverker Lindström

Ett bristfälligt lagförslag om partifinansiering har i sista stund har smugits ut från justitiedepartementet. Ännu en valrörelse kan komma att genomföras utan stärkt korruptionsskydd, skriver Sverker Lindström.

Det är ett bristfälligt lagförslag som i sista stund har smugits ut från justitiedepartementet om partiernas finansering. Vad har pågått bakom Asks stängda dörrar? På flera punkter duger förslaget inte ens för att uppfylla kraven från Europarådets korruptionsmyndighet Greco. Ännu en valrörelse kan komma att genomföras utan stärkt korruptionsskydd.

Förslaget har tagits fram efter kritiken mot bristande redovisning av de bortåt 100 miljoner kronor som Moderaterna tagit emot från okända givare. Utredningsarbetet har skett utan insyn och måste betraktas som undermåligt. Förbud att ta emot anonyma bidrag saknas, men är ett entydigt krav från Greco.

Den egendomligaste delen avser personvalskampanjerna. Det föreslås att en enskild kandidat själv inte ska vara ytterst ansvarig för sin redovisning till allmänheten av sin kampanjfinansiering. Kampanjens intäkter ska i stället redovisas och garanteras av partiets ordförande. Och en redovisning behöver inte lämnas förrän ett halvår till ett år efter valet. Så dags är ju den personvalsinvalda i gång i riksdagen sedan länge. Det förslaget är helt oacceptabelt och meningslöst och räcker inte för att övertyga Greco. Hur ska Reinfeldt eller Lööf kunna hålla reda på sina personvalskandidaters pengar?

Varje personvalskandidat borde i stället vara skyldig att utförligt redovisa sin finansiering kort tid efter valet. Till exempel att till valmyndigheten redovisa penningbidrag på mer än förslagsvis 1 000 kronor. Därmed skulle även olika ansvarsregler kunna vara tillämpliga om det framkommer lagöverträdelser av något slag. En sådan ordning skulle vara starkt korruptionshämmande.

I stort innebär lagförslaget en kodifiering av den frivilliga överenskommelse mellan partierna som har gällt sedan 2000 och som kritiserats för otydlighet. En bra utvidgning är att partierna nu ska bli skyldiga att redovisa intäkter till hela partiets verksamhet såväl lokalt, regionalt som centralt. Tyvärr är redovisningskraven otydliga och borde ha åtföljts av en modell för hur intäkterna ska redovisas för att de ska bli överskådliga och jämförbara.

Moderaternas kampanj mot att LO lämnar ekonomiska och personella bidrag till Socialdemokraterna har nått in i lagförslaget och gjort det otydligt. ”Arbetsprestationer och andra tjänster” ska redovisas medan ”sedvanligt frivilligarbete och sedvanliga gratistjänster” inte ska redovisas. Det gäller ”då någon privatperson på eget initiativ tillhandahåller personella resurser i en valrörelse”. Det kan ju tolkas som att LO-stöd till Socialdemokraterna ska redovisas – men inte om en företagare på eget initiativ ställer resurser i form av personer som deltar med arbete för ett parti i en valrörelse. Det ena ska redovisas men inte det andra.

Den otydligheten bör undanröjas under remissomgången i sommar.

Ett av de krav som Greco uppställt för en svensk lag är att det skapas ett system för oberoende revison. Det kravet tillgodoses inte utan partiernas vanliga revisorer ska motsvara detta krav, vilket man hoppas ska kunna accepteras av Greco.

Det allra allvarligaste är hur utredarna har valt att se på ikraftträdandet. Utan motivering sägs att lagen ska träda i kraft den 1 april 2014, men tillämpas för kalenderåret 2014. Sedan kommer en brasklapp som innebär att redovisningen av intäkterna inte behöver ske för första kvartalet 2014. Det heter att ”redovisningsskyldigheten inte omfattar intäkter som har kommit partiernas politiska verksamhet till godo före lagens ikraftträdande”, det vill säga den 1 april. Detta är ju inte bara obegripligt utan helt ologiskt och svårhanterligt. Det skadar ju framför allt tilltron till redovisningar för personvalskampanjer och ger en signal att det är OK ta emot bidrag före 1 april 2014, för då behöver de inte redovisas öppet. Bakläxa!

En fråga är hur det ska gå med lagförslaget i den remissomgång som nu inleds. Risken är att kritiken gör det svårt för justitieminister Beatrice Ask att presentera en proposition under hösten för beslut i riksdagen senast i december i år.

Förseningen i hennes departement av lagförslaget kanske är det som välter alltihop i höst och vem önskar i så fall detta? Hanteringen har hittills varit mycket egendomlig av denna fråga inte minst inom Moderaterna som varit starkt emot lagreglering och fattade ett sådant benhårt beslut på sin partistämma 2011,vilket sedan ändrades av partiledningen några veckor senare.

Sverker Lindström, erfaren journalist och författare som bland annat har skrivit rapporten “Pengarna till politikerna och risken för korruption” för Arena Idé.