På FN:s årliga toppmöte för kvinnors rättigheter kommer nyliberala krafter driva legalisering av prostitution. Vi förutsätter att Sveriges regering är en tydlig motpol i den debatten.

I dag startar FN:s årliga internationella toppmöte för kvinnors rättigheter i New York, Commission on the Status of Women (CSW).

Temat för årets möte är Handlingsplanen från Peking, som talar om hur medlemsstaterna ska leva upp till sina åtaganden i Kvinnokonventionen. Nu är det dags att utvärdera vad som hänt med kvinnors rättigheter runt om i världen sedan handlingsplanen antogs vid den senaste kvinnovärldskonferensen 1995.

Med på mötet finns feministiska organisationer från hela världen. Att kvinnorörelsen har spelat en avgörande roll för att öka kvinnors handlingsutrymme och stärka kvinnors positioner är tydligt. De starka överenskommelserna i handlingsplanen från Peking förklaras till stor del av kvinnors engagemang och aktiva delaktighet i antagandet.

Trots det återstår mycket arbete innan handlingsplanen är genomförd. De senaste åren har vi dessutom sett hur kvinnors rättigheter hotas och hur överenskommelser som vi tidigare tagit för givna öppnas upp för förhandling. Vi har redan nu fått oroande indikationer på att nyliberala och relativistiska krafter kommer att driva frågan om att legalisera prostitution under CSW.

Vi förutsätter att Sverige kommer att vara en tydlig röst i debatten mot prostitution och människohandel under CSW och i andra sammanhang. Sverige, som införde en sexköpslag redan 1999, är ett föregångsland när det gäller arbetet mot sexköp och för kvinnors rättigheter.

Därför förväntar vi oss att den svenska regeringen, som säger sig bedriva en feministisk utrikespolitik, står upp för Kvinnokonventionen och förordar en kriminalisering av sexköp även i internationella sammanhang.

2015 är ett avgörande år för kvinnors rättigheter. Handlingsplanen från Peking fyller 20 år och FN:s viktiga säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor i fred och säkerhet fyller 15 år. Samtidigt pågår en process för att formulera nya globala utvecklingsmål som ska ta vid där Millenniemålen slutar. För att inte tala om miljö- och klimatfrågan som på många sätt kommer att avgöras på COP21 i Paris i december.

Det innebär att mänsklighetens alla modiga idéer ska smälta samman till hållbara och gemensamma utvecklingsmål om mänskliga rättigheter, klimat och miljö, fred och säkerhet och kvinnors rättigheter.

För att mota tillbakarullningen av kvinnors rättigheter tog Sveriges Kvinnolobby tillsammans med våra medlemsorganisationer initiativ till konferensen Nordiskt Forum – New Action on Women’s Rights, som genomfördes i somras. Där formulerade vi skarpa krav till våra nordiska regeringar om vad som krävs för att de nordiska länderna ska leva upp till handlingsplanen från Peking.

Vi förväntar oss att den svenska regeringen och den feministiska utrikespolitiken försvarar dessa krav och åtaganden på CSW och integrerar ett jämställdhetsperspektiv i alla förestående internationella förhandlingar och sammanhang.

Gertrud Åström, ordförande, Sveriges Kvinnolobby
Clara Berglund, vice ordförande, Sveriges Kvinnolobby
Stephanie Thögersen, programansvarig, Sveriges Kvinnolobby
Johanna Dahlin, organisationssekreterare, Sveriges Kvinnolobby