Jimmie Åkessons ambition är att SD ska bli tredje största parti nästa val. Att döma av opinionsmätningarna tycks målet inte helt orealistiskt. Skrämmande nog.

Nästa helg samlas förtroendevalda Sverigedemokrater till kommun- och landstingspolitiska dagar i Västerås. Där ska ett landstingspolitiskt handlingsprogram och ett reviderat kommunpolitiskt program diskuteras. Operation breddning och normalisering pågår.

Partiledaren Jimmie Åkesson har som ambition att SD blir tredje största parti nästa val. Att döma av opinionsmätningarna tycks målet inte helt orealistiskt. Skrämmande nog.

Varför ökar stödet för Sverigedemokraterna? Det finns förstås flera förklaringar. En är det klassiska att i tider av djup ekonomisk kris, massarbetslöshet och pessimism ökar föraktet för den etablerade politiken. Enkelt syndabockstänkande som att allt jobbigt är invandrarnas fel får fotfäste.

När dessutom den stora moderata politiska idén de senaste sex åren har varit att sätta bidragstagare mot arbetstagare som om det är två fixerade storheter har vi fått ett samhällsklimat av ”vi mot dem”. En bra mylla för främlingsfientlighet och populism.

Man ska komma ihåg att Sverigedemokraterna under många år strategiskt byggt upp sin parlamentariska bas. De började med att försöka inta Svenska kyrkan och har kommit in i flera kyrkoråd, stiftsfullmäktigen och i kyrkomötet (kyrkans motsvarighet till riksdagen). Här har de övat sig i parlamentarism och kunnat tvätta bort stämpeln av ett rasistparti från gatan. Brölande skinnhuvuden i Bevara Sverige Svenskt har bytts ut mot välartikulerade slipsfascister i talarstolarna. Kyrkan har tyvärr haft en alltför aningslös hållning gentemot denna SD-strategi.

Intåget i riksdagen förstärkte förstås normaliseringsprocessen rejält. I dag refereras SD:s budgetmotioner och presskonferenser likaväl som Moderaternas eller Socialdemokraternas.

Nu har Jimmie Åkesson dessutom basunerat ut att han vill städa upp i leden och inför nolltolerans mot alltför rasistiska uttalanden. Problemet är väl, som skribenterna bakom bloggen interasistmen.se påpekar, att det som lokala företrädare säger avspeglar partiledningens hållning gentemot exempelvis muslimer.

De andra partiernas agerande spelar förstås också roll. Forskning visar på ett tydligt samband mellan de etablerade partiernas debattfokus och framgång för högerextrema partier. När ”hårdare tag” i migrationsfrågor hamnar i centrum för den etablerade politiken vinner extremisterna.

På senare tid har vi kunnat se denna förskjutning i debatten. Statsminister Fredrik Reinfeldts tal om etniska svenskar mitt i livet var inte något förfluget uttalande utan förmodligen en medveten positionering precis som folkpartiledarens krav på språktester för invandrare en gång.

Att skolminister Björklund nu skyller de dåliga skolresultaten på flyktingarna eller att statsministern gör en längre utläggning i senaste partiledardebatten om att vi måste våga tala öppet om de problem strömmen av flyktingar orsakar är andra exempel.

SVT:s upplägg av partiledardebatten där ”invandringsfrågan” fick egen debattid före miljön, sjukförsäkringen och andra riktiga samhällsproblem och programledaren Mats Knutsons fråga ”Hur mycket invandring tål Sverige?” är också djupt oroväckande.
– Genom att använda Sverigedemokraternas frågeställningar har SVT gjort sig till redskap för ett främlingsfientligt parti. Det är skamligt. Den cyniska innebörden i formuleringen ”Hur mycket invandring tål Sverige?” framgår tydligare om man prövar att byta ut ordet invandring mot ”gamla”, ”handikappade”, ”judar” eller ”romer”, skrev journalisten och experten på högerextrema rörelser, Anna Lena Lodenius i en bitsk debattartikel efter partiledardebatten.

Hoppfullt var att alla andra partiföreträdare utom statsministern markerade starkt och bra mot Åkesson. Risken är att fixeringen vid SD leder till anpassning och legitimering av deras världsbild.

Både medier och partier måste se till att slå vakt om anständighetens gräns, som Dagens Arenas krönikör Kristina Lindquist skrev om häromdagen.

Det är hög tid att stoppa normaliseringen av främlingsfientligheten. Låt inte SD bestämma samhällsdebatten.