Kapitalägarna tycks inte längre sköta sitt uppdrag: Att investera. Det skriver Stig Tegle (filosofie doktor).

Håkan A Bengtsson skriver om sex hot mot den svenska modellen i en artikel på Dagens Arena – men han glömmer helt en av de viktigaste parterna: Kapitalägarna.

Man kan konstatera att kapitalägarna verkar ha övergivit den svenska modellen i meningen att de inte längre sköter sitt uppdrag: Att investera. Investeringsandelen i hela ekonomin har sjunkit i takt med sjunkande löneandel i alla branscher. Och det finns mycket som talar för att det är det förra som är orsak till det senare.

Man kan läsa i Medlingsinstitutets årsrapporter hur den svenska förhandlingsmodellen levererat år efter år. Enligt institutets beräkningar har den svenska industrins konkurrenskraft förbättrats med 30 procent sedan 1993 och med 20 procent sedan år 2000. Men det har inte hjälp för att hålla investeringsnivån uppe när kapitalägarna nu går in för att maximera utdelningen och inte bryr sig om någon långsiktighet.

Familjen Wallenberg är ledande i denna utveckling. Man sålde en av världens mest lönsamma verkstadsföretag Scania till närmaste konkurrent och dito för Astra. Senast är Wallenberg del i den stora utdelningsskandalen i Stora Enso där man under år flera brutit mot aktiebolagslagen för att maximera utdelningen. Den amerikanska finanskapitalmodellen inklusive banksektorns expansion har alltså nått Sverige där alla företagsmål nu bara kan komprimeras till ett: maximal kortsiktig avkastning på eget kapital.

Var och en kan givetvis dra fram sin käpphäst som förklaring till varför kapitalet inte gör sin plikt och investerar. Men en sak är säker: Det är hög tid att diskutera hur man kan få upp investeringarna inom de icke-finansiella företagen.

Varför inte göra som i Finland där staten tar ett stort (ägar)ansvar för långsiktigheten? Och varför kan man inte kopiera ett statligt Kommuninvest för de små och mellanstora företagen?

Stig Tegle, fil.dr