Det var det jag förstod. Markus Uvell känner till det fackliga löftet. Därför reagerar jag på hans uppmaning att ”de fackliga organisationerna kan behöva ompröva sina principer, av solidaritet med dem som inte släpps in på arbetsmarknaden”.

För det finns en baktanke med vad han föreslår. Uvell erkänner själv att denna omprövning leder till att fackets ställning undermineras, eller att det i alla fall blir svårt att undvika att detta blir konsekvensen. Det skapas inte fler jobb om fackets ställning undermineras som han föreslår, men lönerna och villkoren för dem som arbetar blir sämre.

Jag tycker att hans uppmaning är ett exempel på att debatten om invandringen och integrationen utnyttjas för att uppnå andra syften. I andra sammanhang hyllar han kapitalismens ”kreativa förstörelse” där marknadskrafterna får härja fritt när det gäller att utveckla eller avveckla företag, anställda och regioner. Starka fack försvårar detta.

Uvell, som jag aldrig har påstått är Sverigedemokrat, förfäktar att facken ska backa undan ännu mer. Det underlättar integrationen försöker han få oss att tro. I flera EU–länder är den fackliga organiseringen svag. Där är det ofta lagar och inte kollektivavtal som reglerar löner och anställningsvillkor. Ändå har dessa länder stora problem med integrationen, vilket ju inte borde vara fallet om hans idéer trots allt vore värda att förverkliga för att lösa just detta problem.

Jag tycker att det är fel att som Uvell skuldbelägga facket för att inte invandrare får jobb. Det är arbetsgivarna och inte facket som anställer. Även i högkonjunktur med brist på arbetskraft har invandrare problem med att få jobb eller att ens bli kallade till anställningsintervju, trots att de är väl kvalificerade för jobben de söker.

Är arbetsgivare så cyniska att de vägrar att anställa invandrare om de inte får diskriminera dem med lägre lön och sämre villkor än vad andra har? Facken har försökt men inte lyckats få en överenskommelse med Svenskt Näringsliv om hur utsatta grupper lättare ska komma in på arbetsmarknaden utan att det fackliga löftet äventyras.

Jag ser fram emot att Uvell bidrar till den debatten, hur attityden hos arbetsgivarna gentemot arbetssökande måste förändras. Men i dagsläget handlar det framför allt om hur vi ska se till att det skapas tillräckligt med lediga jobb för alla dem som söker arbete i vårt land.

Jag tror att integrationen underlättas av en ekonomisk politik som håller efterfrågan uppe. Tyvärr drivs politiken inom EU i dag åt motsatt håll vilket förvärrar integrationsproblemen. Det kan vi inte lasta det fackliga löftet för, Markus Uvell.

Stephen Lindholm, reporter på Kommunalarbetaren och ledamot i Journalistförbundets styrelse