Den idé om strypt anhöriginvandring som integrationsminister Nyamko Sabuni och migrationsminister Tobias Billström ventilerade i medierna i höstas har nu fått fäste hos statsministern. I nyårsintervjun med Svt:s KG Bergström förklarade han att den arbetslinje som alliansregeringen "tydliggör för hela svenska folket" även ska gälla människor som har kommit hit från andra länder:
– När man har fast jobb, en bra försörjning, en bostad – i det läget kan vi efter en tid säga att då är det möjligt att ta hit anhöriga, sa Fredrik Reinfeldt.

Han fick inte frågan hur frånvaro av man eller hustru och barn ökar nyanländas chanser att få jobb eller minskar diskrimineringen av dem på arbetsmarknaden. Eller hur lång tid "efter en tid" är och varför den tiden är en garanti för fast jobb för den som har liten eller ingen erfarenhet av svensk arbetsmarknad. Inte heller hur nyanlända, på ett sätt som är omöjligt för redan etablerade svenskar utan miljoner på fickan, ska hitta en bostad där det finns flest jobb – i storstadsområdena. Frågorna förblir obesvarade.

Men statsministerns analys är klar:
– Det som annars sker är att det finns en risk att man snabbt kommer till Sverige, inte har något jobb och ändå ber anhöriga komma och snabbt blir bidragsberoende och inte kommer in i det svenska samhället. Och vi tycker inte att det är en human, bra politik, inte den typ av erbjudande jag tycker Sverige ska ge människor som kommer från andra länder.

För det första, är det få som "snabbt" kommer till Sverige. Har de väl tagit sig hit över kontinenter, har de några års migrationsmaskineri att malas (ner) i. För det andra innebär inte att nyanlända "ber" sina anhöriga komma att de automatiskt blir mer eller mindre bidragsberoende – korrelationen mellan anhöriga och bidrag finns bara i statsministerns fantasi. För det tredje är det inte humant att splittra familjer och skapa desperata människor som känner att de måste ha ett jobb till vilket pris – det vill säga lön och villkor – som helst för att få träffa sina makor/makar och barn. Exempelvis att städa hos en borgarfamilj mot mat och husrum (läs: källare). Statsministerns "erbjudande" är en skymf mot allt vad human politik heter.

Hans uppenbara flört med sverigedemokraternas potentiella väljare och anammande av myter som det partiet annars sprider blir fullbordad när han blandar ihop korten och i stället för att tala om familjeåterförening som en självklar mänsklig rättighet säger:
– Det är inte så att vi säger att alla får komma till Sverige och här på plats leva i försörjning av svenska system.

Nej, men svenska system ska uppenbarligen försörjas av ett desperat skikt migranter.