Emelie Markianos, John Linde
Emelie Markianos, John Linde

debatt Skatter ska tjäna var och en efter behov. Ett nytt skattesystem ska därför tänka både på omfördelning och miljön, skriver Emelie Markianos och John Linde från S-studenter.

För att citera Skalman i Bamse – »Alla som tjänar pengar betalar en del av dem i skatt. Det är också en slags försäkring«. I dagarna kommer skattedeklarationen till svenska hushåll samtidigt som många hoppas innerligt på skatteåterbäring.

Allt vi betalar in gör sig påmint i form av bostäder som byggs, lärare som anställs och sjukhuspersonal som finns där när de behövs som mest.

Företagen som anställer personal kan räkna med att det finns förskola, skolor, äldrevård och sjukhus för personalen att nyttja, för sig och sin familj. Alla måste betala för sig om vi vill fortsätta ha det samhälle vi byggt upp.

Som mycket annat inom politiken är skattesystemet idag en sammansättning av en rad olika reformer, genomförda av olika människor för olika ändamål i olika stadier för vårt samhälle. Detta gör att skattesystemet i mångt och mycket inte är harmoniserat och aktuellt.

Det finns mycket att se över i en eventuell förändring, men två områden är speciellt viktiga att fokusera på: skattesystemets omfördelningseffekt och dess klimatpåverkan.

Progressiviteten i det svenska skattesystemet har minskat markant i jämförelse med andra EU-länder. Detta beror till stor del på ökade kapitalinkomster och minskad beskattning av dessa.

De rikaste i samhället har i större utsträckning tillgång till kapital som inte är beskattat i närheten av vad lön är.

De rikaste i samhället har i större utsträckning tillgång till kapital som inte är beskattat i närheten av vad lön är, något som bara blivit värre med alliansbeslutet 2007 att slopa  den statliga fastighetsskatten.

Därutöver är en stor del av våra skatter inte progressiva likt kommunalskatten eller moms. Även om alla skatter inte behöver vara klassutjämnande ska skattesystemet tjäna var och en efter behov, inte efter plånbok.

Klimatdebatten som vi känner den idag är relativt ny. Miljön har ofta satts i andra hand efter andra områden som ansetts vara viktigare och mer akuta. De som förorenar behöver sällan betala för sig och utsläpp kostar samhället såväl ekonomiskt som miljömässigt.

Det är därför rimligt att förorenande företag betalar för sig, vilket sällan är fallet idag då utsläpp dels beskattas i alltför liten utsträckning och dels subventioneras rakt av.

Naturskyddsföreningen gav ut en rapport nyligen där de uppskattar att Sverige spenderar runt 30 miljarder varje år på miljöskadliga subventioner.

Det gäller allt ifrån skatteundantag för vissa fordon till reseavdraget. Syftet bakom dessa subventioner är inte att skada miljön, men många av dem infördes utan någon vidare tanke på klimatkonsekvenserna. En ny skattereform måste ha tydligt omfördelningsfokus som samtidigt inte premierar klimatfarlig verksamhet.

Det är därför bra att regeringen nu öppnar upp för en ny skattereform. Det ger oss chansen att få en klar överblick av skattesystemet för att rätta en del av dess fel som uppstått.

En lyckad reform kräver både att skattesystemet anpassas till hur ekonomin ser ut idag och lägger grunden för en hållbar morgondag för såväl det svenska folket som för miljön.

Emelie Markianos, Socialdemokratiska studentförbundet, styrelseledamot med ansvar för ekonomisk politik

John Linde, Socialdemokratiska studentförbundet, styrelseledamot med ansvar för ekonomisk politik.