Bild: Shora Esmailian

Statsledningen i Iran har sett till att rensa startfältet inför det stundande valet: Inga sprickor ska få släppa fram missnöjet.

”Opposition? Det ordet finns inte i den Islamiska republikens vokabulär”, säger den 24-åriga fotografen Parisa till Tehran Bureau.

Under den senaste tiden har den Islamiska republiken, genom Ayatollah Khamenei och de 12 medlemmarna i det mäktiga väktarrådet – som godkänner kandidater till så kallade folkvalda positioner – sett till att eliminera alla motsättningar inför valet om knappt tre veckor.

Ni kommer väl ihåg den gröna rörelsen sommaren 2009? Det gör den Islamiska republiken också. Under protesterna mot att de milda reformisterna Mir Hossein Mousavi och Mehdi Karrubi bestulits på sin seger togs Teheran över av demonstranter. Det var något som skakade diktaturen djupt. Med krisen i färskt minne har statsledningen sett till att rensa årets startfält på alla tecken till oliktänkande: Inga sprickor ska få släppa fram missnöjet den här gången.

Till och med en så gammal räv som Akbar Hashemi Rafsanjani har diskvalificerats från att ställa upp som presidentkandidat. Trots att magnaten Rafsanjani är en av Irans rikaste män, stod Islamiska republikens grundare Ayatollah Khamenei nära, har varit landets president under två mandatperioder – dessutom inrikesminister, talesman för parlamentet, medlem av Expertrådet – och är ordförande för rådet som medlar mellan parlamentet och Väktarrådet, blev han underkänd.

Så ser diktaturens labyrint ut! Det sades att Hashemi Rafsanjani är för gammal. Detta trots att två av väktarrådets medlemmar är äldre än Rafsanjani och att Khomeini inte var mycket yngre när han tog makten i Iran efter revolutionen 1979. Även nuvarande president Mahmoud Ahmadinejads högra hand, Esfandiar Rahim Mashaei, har förhindrats att ställa upp.

Förr eller senare uppstår inre motsättningar i en hård kontrollerad diktatur när ingen riktig opposition får andas luft. Vi har sett mönstret tidigare i historien, i skuggstriderna i Kreml eller De Fyras Gäng i Peking. Det senaste året har konflikter mellan Ahmadinejad och Khamenei vuxit och bubblat upp till allmän beskådan, trots att den senare helhjärtat stod bakom den förre under valet för fyra år sedan.

Nu tar Khamenei inga risker. Av de åtta godkända presidentkandidaterna – över 600 har gallrats bort – har samtliga kopplingar till honom själv. Rafsanjani uteslöts med all sannolikhet för att han gav sitt stöd till reformisterna för fyra år sedan och Mashaei står den bråkiga Ahmadinejad för nära.

Den luft som den gröna rörelsen andades ett kort ögonblick sommaren 2009 finns inte längre. Enligt tidningen The Guardians kartläggning sitter nu 2 600 samvetsfångar i iranska fängelser. Många av dem aktivister, kvinnorättsaktivister, studenter, journalister, före detta politiker, minoriteter och advokater. Under upptakten till valet har många av dem hindrats att ta emot besök eller gå på permissioner och två avrättningar har genomförts. Dessutom har politiska aktivister och valarbetare gripits. Alla hot ska kvävas innan de kan sticka upp huvudet.

Trots att det ligger en arabisk vår mellan det här valet och det förra lär vi inte få se några nya massprotester i sommar: regimen är alltför stark på ytan. Men sprickorna fortsätter att verka i djupet.

Shora Esmailian, frilansjournalist och författare till boken ”Ur askan – om människor på flykt i en varmare värld”.