Benjamin Dousa och Timbro rekommenderar en kraftig omstörtning av svensk arbetsmarknad – med avstamp i en rapport som snarare är ett borgerligt politiskt manifest än en vetenskaplig rapport, skriver Emil Bustos och Elis G Örjes.
Moderata ungdomsförbundets nya ordförande Benjamin Dousa har tillsammans med högertankesmedjan Timbro tagit fram en ny rapport, Utanför, Människorna utanför den svenska modellen.
Genom en intervjustudie vill Dousa belysa den svarta arbetsmarknaden. Han presenterar fyra förslag – med tydlig högerprägel – som skulle förbättra situationen. Problemet är bara att rapportens underlag inte alls ger vid handen att driva så omfattande reformer.
Tidigare har vi även recenserat Timbrorapporten om sänkta marginalskatter, skriven av nationalekonomen Jacob Lundborg. Det var en välskriven rapport som lämnade ett välkommet bidrag till den allmänna skattedebatten. Tyvärr är det inget man kan säga om Dousas inlägg, som stundom för tankarna till ett borgerligt politiskt manifest snarare än en vetenskaplig rapport.
Rapportens inledning är dock mycket intressant. Genom att intervjua tio personer som arbetar svart samt 20 personer med kunskap om den svarta arbetsmarknaden kan Dousa beskriva många intressanta mekanismer. Bland annat beskriver han hur system kringgås, hur svarta bostadskontrakt hyrs ut samt hur den svarta arbetsmarknaden fungerar anno 2016. Utan att vara experter på intervjustudier så tycker i alla fall vi att det är ett intressant arbete.
Snart hopar sig dock frågorna: vi får inte veta vilka dessa 30 intervjuade personer är eller hur de blivit utvalda. Vi kan med andra ord inte avgöra om de utgör ett representativt urval eller om det finns andra perspektiv på den svarta arbetsmarknaden som inte kommer fram. Exempelvis diskuterar Dousa fackförbundens roll, varpå det hade varit intressant att höra ett perspektiv från en LO-representant.
En annan viktig aspekt av kvalitativa studier är att de inte tillåter slutsatser på samhällsnivå. Utan att veta mer om de personer som intervjuas går det inte att dra slutsatser för hela den svarta arbetsmarknaden. Därför går det inte att, som MUF:s ordförande gör, gå från beskrivande intervjuer till att rekommendera en kraftig omstörtning av svensk arbetsmarknad. Det går inte heller att med intervjuer komma fram till att subventionerade anställningar ska avvecklas, ingångslönerna ska sänkas och fler jobbskatteavdrag införas.
Tänk er om LO hade intervjuat tio arbetslösa och tjugo andra personer för att sedan rekommendera regeringen att höja skatterna och satsa mer på välfärden. Det är samma problematik som Dousa står inför. Förslagen i sig kanske är relevanta, men Dousa presenterar inte ett underlag som faktiskt stödjer de slutsatserna.
Svårigheterna med förslag som subventioner, ingångslöner och jobbskatteavdrag är att de medför avvägningar: kanske kan ett till avdrag förbättra etableringen, men samtidigt medför det lägre skatteintäkter. För att faktiskt kunna göra den avvägningen behöver vi data på hur stor den svarta sektorn är och vad som skulle hända med skatteintäkterna om vi höjde avdragen. Innan vi vet detta är det oklokt för att inte säga dumt att som politiker gå in och peta i arbetsmarknaden.
En undersökande beskrivande metod svarar inte på dessa överväganden. Benjamin Dousas rapport hade varit bra om han kapat rapporten från sida 21 och framåt. Tyvärr har MUF och Timbro redan börjat propagera för högerpolitik utifrån rapporten. Detta är en tråkig utveckling av debatten om den svenska arbetsmarknaden och något som skadar vårt förtroende för Timbros integritet.
Emil Bustos, skribent Socialdemokratiska ekonomklubben, student vid École d’Économie de Paris
Elis G Örjes, ordförande Socialdemokratiska ekonomklubben, student vid Sciences Po
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
