Dags för politikerna att ta itu med ansvarslöshetskulturen som härskar i många av våra banker.

Det finns någonting välbekant i att Swedbanks vd Mikael Wolf nu fått sparken för att ha blundat för sina närmaste medarbetares privata fastighetsaffärer.

Det lätt igenkännbara är ansvarslöshetskulturen som härskar i många av våra banker, att man får göra nästan vad man vill, lura kunder eller manipulera marknaden, så länge det tickar in pengar.

Nu går på biograferna filmatiseringen av Michael Lewis bok »The big short« om rötterna till finanskrisen. Lewis berättar bland annat om två unga nyanställda mäklare som utgått från att det skulle finnas några vuxna med ansvar för vad man fick göra och inte göra i aktiehandeln, men »nu såg de att det inte fanns några«.

Ansvarslösheten är också temat för antropologen Joris Luyendijks uppmärksammade bok »Simma med hajar«. Han tonar ner girigheten som drivkraft, och lyfter istället fram ansvarslösheten. Finansmarknaderna är »som ett förarlöst flygplan«, är hans bild.

Men kan vi verkligen låta våra surt förvärvade tillgångar förvaltas av människor, som saknar ledningar som vill sätta gränser? Och som när bubblan spricker ofta säger sig inte haft en aning om vad som skett?

Som av en händelse är ansvarsfrågorna också ett underliggande tema för den rättegång som inleddes i dag i Stockholm tingsrätt om härdsmältan i HQ bank.

Det har beskrivits som Sveriges största bankkrasch genom tiderna, där aktieägarna förlorade mer än en miljard. Men vad visste bankens ägare om förlusterna? Hur mycket doldes problemen för andra aktieägare och marknaden?

Åklagaren ska under denna mammuträttegång, som kommer att pågå hela våren, försöka leda i bevis att ägarna i maskopi med bankens revisor fabricerat glättade årsredovisningar. Grovt bokföringsbrott och svindleri är brottsrubriceringen. Det kan bli sex års fängelse för den karismatiske och frispråkige Mats Qviberg.

Men det är inte säkert att Qviberg får skaka galler. Målet för några år sedan, när Skandias ledning friades för svindlande affärer, visar att det finns luckor i lagstiftningen i ekonomiska frågor och att vi har tillsynsmyndigheter som inte riktigt klarar sin uppgift.

Den större frågan, som varken utrensningen i Swedbanktoppen eller rättegången mot Qviberg & Co kan ge några svar på, är hur medborgarna ska skyddas nästa gång det finansiella systemet rämnar. De senaste dagarnas kraftiga börsfall världen över är en varningssignal. Därutöver har ett oräkneligt antal ekonomiska gurus de senaste månaderna hävdat att en ny finanskris är i antågande och att bankerna och regeringarna inte är rustade för att klara en sådan.

Det vill säga: vid sidan av bankledningar som inte vill ta sitt ansvar för sanslösa affärer måste någonting omedelbart göras åt den politiska ansvarsflykten.