Är det genom bostadsbrist, ojämställdhet och dålig trygghet regeringen ska få fler att studera? Högskolan behöver mer än pengar, skriver Elin Ylvasdotter, Johanna Mårtensson och Daniel Smirat.
Vi pratar ofta den enskildes ansvar för sitt eget liv. Vi ska vara anställningsbara, drivna och från tidig ålder medvetna om vårt slutmål.
Socialdemokratiska studentförbundet tycker det är tid att rikta kraven mot samhället. Att den rödgröna regeringen prioriterar högre studier är väldigt positivt. Men vi är ändå bekymrade. Det räcker inte med att avsätta mer pengar till högskolan.
Vill regeringen på riktigt att fler ska studera vid högskola och universitet behövs flera förändringar. I dag är de strukturella bristerna så avskräckande att många potentiella studenter väljer bort högre studier. Det är som att samhället säger ”plugga” och ”plugga inte”, samtidigt. Vi säger: Plugga, men organisera er för en bättre högskola! Läser ni vår kravlista till regeringen förstår ni varför.
Vi behöver bo!
I dag tvingas många att välja bort studier på grund av bostadsbristen. Andra tvingas till andrahandskontrakt, ett ständigt flyttande eller till andra ohållbara bostadslösningar. Studentbostadsföretagen och Stockholms studentbostäders (SSSB) senaste rapport visar att studieorter runtom i landet tjänar på att ta emot studenter.
Det är således slöseri, både ekonomiskt och socialt, det är att inte bygga tillräckligt med hyresrätter och studentbostäder. Bostadsfrågan är också enormt viktig för att minska den sociala snedrekryteringen till högskolan. En bra bostad är ett samhällsansvar, en bra bostad är en rättighet.
Vi har inte råd!
Den enskilt mest avgörande faktorn för sannolikheten att en person påbörjar en högre utbildning är vilken bakgrund personen har. S-studenter tycker därför att det är positivt att regeringen vill prioritera arbetet mot social snedrekrytering. Vi anser dock att det behövs mer fundamentala förändringar för att målet om en jämlik högskola ska bli verklighet. Vi behöver ha en helt avgiftsfri högskola.
De utspel vi sett från moderata studenter visar vilka strömningar som finns i det politiska samtalet. Samtidigt existerar redan studieavgifter för studenter utanför EU och EES. En avgiftsfri högskola måste gälla samtliga studenter.
Klassbakgrund och ekonomiska förutsättningar ger helt olika möjligheter för människor att försörja sig under studietiden Att inte ha en god ekonomi leder till att många inte ges en faktisk möjlighet att börja eller slutföra sina studier. Hög studielånandel avskräcker främst personer från studieovana hem.
För att alla studenter ska ha lika förutsättningar att studera är det därför viktigt att alla studenter kan garanteras en säker inkomst under studietiden. Därför vill S-studenter se att studielön införs. Fram till dess bör studiemedlet bestå av minst hälften bidrag.
Vi vill ha mer undervisning!
När studenter kräver mer undervisning ska det betraktas som en varningsklocka. En låg lärartäthet, som ofta tar sig uttryck i brist på lärarledd tid, drabbar studenter i allmänhet men särskilt studenter från studieovana hem. Framförallt är det studenter inom humaniora och samhällsvetenskap som drabbas men även de studenter som har en hög andel lärarledd tid hänvisas till stora grupper med ytterst lite kontakt med läraren. I dag får studenter ett lånekort och en hänvisning till biblioteken. Vi vill träffa våra lärare.
Patriarkatet begränsar!
Precis som samhället i stort är högskolan i dag mycket ojämställd. Det handlar om alltifrån löner och rekrytering, till beteenden och föreställningar. Att regeringen vill prioritera en jämställd högskola är efterlängtat.
Det är slöseri och diskriminering att kvinnor har svårare att få högre positioner inom akademin. Kampen för jämställhet kan inte stanna vid siffror utan måste föras på alla fronter. Det krävs ett aktivt arbete för att öka medvetenheten om de patriarkala strukturer som påverkar såväl själva undervisningen som dess organisering.
Vi blir sjuka!
Det nuvarande sjukförsäkringssystemet har stora brister och skyddar inte studenter. Vi kan inte vara deltidssjukskrivna, har 30 karensdagar vid sjukdom och det finns inget rehabiliteringsansvar. Detta trots att studenter, precis som alla andra blir sjuka.
S-studenter kräver att studenter ska kunna sjukskriva sig på deltid, att de ska ha samma antal karensdagar som löntagare och att studiestödet ska räknas som en sjukpenningsgrundande inkomst. Ett fungerande trygghetssystem är avgörande för att människor ska kunna påbörja och slutföra sina studier, men också för att få fler att söka sig till högre studier.
Att fler ska studera på högskolan är viktigt, både för individer och för samhället i stort. Men vilka förhållanden ska studenter behöva gå med på? Är det verkligen genom bostadsbrist, dålig ekonomi, inga lärare ojämställdhet och dålig trygghet regeringen ska få fler att studera?
Elin Ylvasdotter, förbundsordförande Socialdemokratiska studentförbundet
Johanna Mårtensson, förbundssekreterare Socialdemokratiska studentförbundet
Daniel Smirat, vice förbundsordförande Socialdemokratiska studentförbundet
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
