Elin Ylvasdotter Johanna  Mårtensson
Elin Ylvasdotter Johanna Mårtensson

Högre utbildning är inget motgift mot extremism. Arbetarrörelsen kan inte överge akademin utan måste finnas där studenter och akademiker finns, skriver Elin Ylvasdotter och Johanna Mårtensson från Socialdemokratiska studentförbundet.

Studenter har alltid varit en politisk grupp. Politisk i bemärkelsen att intresset och samhällsengagemanget alltid varit starkt bland dem.

Politisk i bemärkelsen att studenter som grupp har haft kraften att både påverka den politiska debatten men också det politiska utfallet.

Vem som lyckas fånga studenters politiska förtroende och lyckas organisera studenter har mycket att vinna.

På det omvända sättet har de partier som misslyckas att organisera och samtala med studenter mycket att förlora.

Studenter är dessutom en relativt progressiv grupp, det ser vi inte minst i valresultat. Men det är ingenting som ska tas för givet och är heller ingenting som skett av en slump.

Att arbetarrörelsen finns där studenter och akademiker finns är av yttersta vikt. Det har länge funnits en ambivalens kring detta. Akademiker är inte en naturlig målgrupp för arbetarrörelsen.

Att lämna den akademiska arenan åt andra politiska rörelser är inte bara vanskligt för det politiska utfallet utan hotar även arbetarrörelsens framtida återväxt.

Att arbetarrörelsen finns där studenter och akademiker finns är av yttersta vikt. Det har länge funnits en ambivalens kring detta.

I tider av ökande desinformation och falska nyheter är behoven av vetenskapligt grundad kunskap större än någonsin. Därmed har akademin en särskilt viktig roll att spela.

Universitet och högskolor är drivkrafter för demokrati och samhällsutveckling.

Att inskränka deras grundläggande frihet är ett ingrepp som får mycket farliga konsekvenser för akademin, men även för samhället i övrigt.

Det betyder också att universitet och högskolor blir särskilt intressanta för högerextrema rörelser att både vinna och kontrollera. Samtidigt finns en inbiten föreställning om att kunskap och utbildning är ett motgift mot extremism.

Den arketypiska sverigedemokratiska väljaren antas vara en lågutbildad man från landsbygden. Det är en bild som både stämmer och inte stämmer. Det visar vår historia och vår nutid.

Inte minst har flera av Sverigedemokraternas främsta företrädare, exempelvis partiledaren Jimmie Åkesson, akademisk bakgrund. De ur Sverigedemokraterna uteslutna William Hahne och Gustav Kesselstrand har båda akademiska examina och profilerar sig som intellektuella. Det är därmed uppenbart att utbildning inte alltid är ett vaccin mot okunnighet.

Som företrädare för ett studentförbund menar vi därför att universiteten och högskolorna spelar en nyckelroll i kampen mot högerextremism.

Akademin utgör både en kraft mot desinformation, men är också en arena där kampen för demokrati aldrig får tas för given.

Vi ser i stora delar av världen hur högskolor och universitet hotas av högerextrema rörelser. Det kanske allra mest alarmerande exemplet kommer från Ungern och partiet Fidesz som på många sätt företräder en högerkonservativ intellektuell nationalism.

I Ungern ser vi också hur regeringen har försökt begränsa Central European Universitys möjligheter att verka som ett fritt lärosäte.

Med inspiration från just Ungern, där högerradikala kretsar från universitetet vinner alltmer terräng, växer en liknande rörelse fram i Sverige.

Med inspiration från just Ungern, där högerradikala kretsar från universitetet vinner alltmer terräng, växer en liknande rörelse fram i Sverige.

Det är emellertid inget nytt. På 30-talet var ett av antisemitismens starka fästen just universiteten och många studenter organiserade sig i högerextrema föreningar.

Historien upprepar sig aldrig, men mycket är skrämmande likt.

Vad få känner till är att det var inom universitetsvärlden Sverigedemokraterna fick sitt första parlamentariska genombrott.

Sverigedemokraterna vann sina allra första mandat i Lunds tekniska studentkår och fick därigenom en viktig politisk skolning. Några år senare började Sverigedemokraterna att vinna fler och fler mandat i olika folkvalda församlingar, exempelvis i kyrkovalet. Idag är det tredje största parti i Sveriges riksdag.

Socialdemokraternas närvaro på landets högskolor och universitet är avgörande i kampen mot högerextrema rörelser och idéer.

Bortprioriteras dessa arenor i tron på att de är säkrade från högerextremism begår vi ett stort misstag.

Arbetarrörelsens närvaro behöver öka på landets högskolor och universitet, på samma sätt som den behöver öka på våra arbetsplatser, torg, landsbygd, bostadsområden och skolor.

Högre utbildning är inget motgift mot extremism. Tvärtom kan det fungera som en katalysator för högerextremistiska idéer.

Med drygt ett år kvar till valet vill vi med dessa insikter betona akademins nyckelroll i det som kanske blir valets stora kamp – den mot högerextremism och desinformation. Det parti som övertygar studenterna som grupp men som också lyckas organisera dem har väldigt mycket att vinna.

För vår nutid och för vår framtids skull bör det vara arbetarrörelsen som gör detta. Men då kan vi inte lämna högskolor och universitet därhän.

Elin Ylvasdotter är förbundsordförande för Socialdemokratiska studentförbundet

Johanna Mårtensson är förbundssekreterare i Socialdemokratiska studentförbundet