Stockholms barn och unga ska ha likvärdig tillgång till professionella kulturupplevelser. Det skriver Emilia Bjuggren och Robert Johansson (S).

Kultur ger plats åt människor att mötas, uppleva och själva gestalta sina liv. Kultursatsningar är därför viktiga för att stärka demokratin och minska rädsla, fördomar och främlingskap mellan människor. Kulturen formar samhället lika mycket som den speglar det. Det är två parallella processer som är beroende av varandra och som tillsammans bidrar till ett öppnare och starkare offentligt samtal.

I dag ges kulturen ofta en undanskymd plats i politiken. Vilket tyvärr får konsekvensen att den ges mindre möjlighet att ta utrymme i samhället.

Att få tillgång till kvalitativ kultur ska inte påverkas av den egna plånboken eller av var man bor. Men både plånbok och område spelar en stor roll i dag, oavsett var i Stockholms län man bor.

Kulturdebatten präglas allmänt av idéer om ökad självfinansiering, effektivisering, ökad ickeoffentligfinansiering etc. och påverkar därmed även synen på hur de fria kulturaktörerna ska verka framöver.

Senaste årens uppluckring av kulturens infrastruktur kräver nya lösningar för att scenkonsten ska nå barn och unga i förskola och skolan. Och behovet av en fungerande infrastruktur delas av alla scenkonstproducenter. Som ensam producent saknar man de personella och organisatoriska förutsättningarna för att driva igenom större strukturella förändringar.

Stockholms barn och unga ska ha likvärdig tillgång till professionella kulturupplevelser och likvärdigamöjligheter till eget skapande.

För många barn och unga är förskolan och skolan den huvudsakliga kulturförmedlaren. Men under det borgerliga styret under snart åtta år är det färre barn och unga i stadens förskolor och skolor som får uppleva och skapa konst och kultur i möte med professionella kulturutövare som en integrerad och kontinuerlig del i vardagen.

Statistik från Stockholms kulturnämnd visar att endast 57 procent av kommunens barn och unga får professionella kulturupplevelser i skolan. I gymnasiet är siffran ännu lägre, 12 procent. Åren 2005–2006 var motsvarande siffra 72–73 procent.

Hindren är främst ekonomiska och organisatoriska, men även brist på kunskap och information kan vara ett problem. Rent ekonomiskt är det förstås också ett stort slöseri att de föreställningar för barn och unga som produceras med ekonomiskt stöd från stad och län inte når sin publik.

En annan viktig kulturförmedlare är Kulturskolan. Vi vet att skillnaderna är stora i hela Stockholmsregionen. I exempelvis Stockholms kommun går ca 8 procent av stadens barn och unga i Kulturskolan. I utsatta områden är deltagandet så lågt som 3 procent.

Kulturskolan behöver nå nya grupper och öka antalet deltagare, det ska inte vara föräldrarnas plånbok eller utbildningsbakgrund som styr barnens deltagande. Utbudet ska vara behovsstyrt och närhetsprincipen ska gälla.

För att uppnå detta krävs ökade resurser för att öka antalet platser, sänkta deltagaravgifter, mer av prova-på-verksamhet och ett vidareutvecklat utbud för fler och bredare kulturella uttryck. Framförallt är det viktigt att detta genomförs i områden där en liten andel av de unga deltar i kulturskolans verksamhet.

Stockholms läns landstings, Stockholms stads och de andra kommunerna i länets stöd till kulturen är av stor betydelse för att ge tillgång till kultur för människor i hela Stockholms län. För att stärka Stockholmsregionens attraktionskraft och utveckling vill vi att regionen ska ta ett större ansvar för kulturens och de kreativa näringarnas roll i ett växande Stockholm och aktivt arbeta för att utjämna skillnader i deltagande och eget skapande i kulturen.

Det finns mycket som behöver göras, här är några av de gemensamma ambitionerna för Stockholmsregionen:

  • Garantera barn kultur i skolan. För att garantera fler en aktiv kulturupplevelse formulerar vi ett konkret mål om hur många kulturupplevelser i ord, bild, ton eller scen alla barn och unga ska erbjudas per termin. Många barn får inte ta del av kultur idag.
  • Möjliggör så att fler barn och unga kan gå i Kulturskolan. Särskilt i stadsdelar där endast 3–5 procent går i Kulturskolan idag.
  • Skapa regionala kulturcentrum för att stärka tillgången till, och utövandet av, kultur i hela länet.
  • Landstinget ska utveckla sitt arbete med konst och kultur i sjukhusmiljöer.
  • Stärk samverkan mellan landsting och kommuner inom samverkansmodellen.

Det här tänker vi göra efter valet i september.

Emilia Bjuggren, oppositionsborgarråd (S) i Stockholm
Robert Johansson, landstingspolitiker (S), ersättare kulturnämnden SLL

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena