Foto: Linus Hallgren
Foto: Linus Hallgren

Läkemedelsbolagen lägger 700 miljoner kronor på reklam i Sverige. För läkarna är bjudresor och luncher vardag. Men ingen tycks ifrågasätta bolagens agerande.

Vi har ett informationsmöte om läkemedel på jobbet. Jag försöker komma undan. Vill inte veta vad det handlar om. “Det är om Alvedon 665 milligram”, säger kollegan. Jag ignorerar, försöker stänga ute vardagskommersialiseringen.

När Alvedonträffen är över, kommer ändå en överordnad in till mig med två stora buntar glansiga broschyrer. Det här kan du ge till patienterna, säger hon. Jag öppnar broschyrerna från GlaxoSmithKline. De heter ”patientinformation”. En kvinna sover djupt på en bild, underförstått tack vare Alvedon 665 mg. En rad positiva saker räknas upp. Bara under en punkt skriver företaget att högre dos än förskrivet kan ge leverskador. Frågan är också hur denna broschyr hänger ihop med förbudet mot reklam för receptbelagda läkemedel (vilket Alvedon 665 mg är) till allmänheten.

Det är en utmaning att undvika läkemedelsreklam inom sjukvården. Den finns överallt i mitt yrke som läkare. Veckan innan hade jag lyckats smita från en annan läkemedelslunch, denna gång om Metadon. I restaurangen stoppar kollegorna mig: Du behöver inte betala, det är läkemedelslunch i dag, det är bara att skriva upp dig där. “Nej jag tänkte inte gå”, säger jag och betalar 70 kronor för exakt samma lunch. Det hade varit så lätt att bara ge efter.

Jag frågar vänner som i vanliga fall är samhällskritiska, hur de gör. De flesta säger att de ändå inte lyssnar. Eller att de tycker att man hellre borde vara med på luncherna och ställa kritiska frågor. Men ingen av metoderna kritiserar systemet som innebär att i princip den enda fortbildning vi har står läkemedelsföretagen för. När landstingen kommer på besök är det i stället för att mäta det vi gjort, det vi sagt till patienterna och se om vi följer de av politikerna satta målen. De kommer för att räkna ”pinnarna”.

En äldre kollega ska på läkemedelsresa. Han förklarar att det är mycket bättre kontrollerat nu jämfört med tidigare. Till exempel får man max en eller två öl till måltiderna. Och man får inte heller boka flygbiljetterna så att man kan förlänga konferensen till att bli en semester. Hur de nu kollar det. Han är i alla fall nöjd och veckan efter bekostar skattebetalarna till femtio procent reklamkonferensen han ska gå på.

När jag studerade fick vi litteraturen i ögonkursen från läkemedelsföretag. Jag minns kursmiddagar som var finansierade av läkemedelsbolag. Jag minns otaliga läkemedelsluncher som vi studenter utnyttjade eftersom det var gratis.

Alltid övertygade om att vi var opåverkbara.

Läkemedelsbolagen lägger 700 miljoner kronor på reklam i Sverige. I samband med avregleringen av Apoteken ökade reklamutgifterna, särskilt för receptfria läkemedel. Och efter avregleringarna av Apoteket har antalet samtal till giftcentralen angående paracetamolöverdoser ökat med en tredjedel på två år. I Norge har man visat att samtal om förgiftningar med Paracetamol blivit tre gånger så vanliga efter avregleringarna där. Forskare har slagit larm om att framställningen av paracetamol, alltså substansen i Alvedon, som harmlös, har bidragit till att öka överdoserna.

Samma medicin, Alvedon som innehåller paracetamol, var det alltså tänkt att jag skulle göra reklam för till patienterna.

Etiska regler och lagar finns förstås som förhindrar de mest spektakulära mutskandalerna (även om de dyker upp då och då). Men läkemedelsbolagen har för länge sedan hittat nya mer sofistikerade vägar för att göra reklam. Den använder sig till exempel av KOL:s key opinion leaders, forskare med särskilt inflytande som rekryteras för att berätta om företagens läkemedel. Eller så låter man patienter berätta om mediciner och hur de räddat deras liv, som bland annat Ingrid Carlberg beskriver i Pillret. Och läkemedelsluncher och glassiga Alvedonbroschyrer är det få som protesterar mot. De anses vara fullt etiska.

Det känns som om vi helt gett upp inför läkemedelsföretagen. Det finns ingen debatt på området. Det är som om vi inte kan se en sjukvård där landstingen kommer och ger gratisinformation om olika läkemedel. En värld där läkemedelsbolagen inte får gå med vinster eller inte får göra reklam. En värld där annat än profit kan styra hälsan. Men det är dags att börja fantisera.