Kristina Ljungros
Kristina Ljungros

Att receptbelägga dagen-efter-piller är det polska parlamentets senaste steg i att ta makten över kvinnors kroppar och sexualitet. Men protester kan göra skillnad, även när det ser som mörkast ut, skriver Kristina Ljungros, förbundsordförande RFSU.

I Polen beslöt parlamentet nyligen att akut p-piller ska receptbeläggas. Det betyder att den som haft oskyddat sex och behöver ta ett akut p-piller har 72 timmar på sig att hinna träffa en läkare som är villig att skriva ut ett recept och sedan köpa medicinen. I praktiken ofta omöjligt, framförallt om du bor på landsbygden.

Så här ser det ut när nya kreativa steg tas för att inskränka kvinnors makt över sina kroppar.

Just nu pågår bakslag över alla människors rätt att fatta beslut om sina kroppar och sin sexualitet. Vi ser det inte minst i Europa och USA genom religiösa grupper, genom nationalistiska rörelser och genom högerpopulister.

Starka krafter mot framförallt kvinnors och hbtq-personers rättigheter  blir alltmer strategiska, välfinansierade och sluga i sitt arbete. Det handlar om ett motstånd mot ungas rätt till sexualupplysning, tillgången till preventivmedel och ett motstånd mot aborträtten.

Att Polen i princip stryper tillgången till akut p-piller förvärras av att landet har en av världens mest restriktiva abortlagstiftningar.

Du får endast göra abort vid mycket strikta undantag, såsom fosterskador, om den gravidas liv är vid fara eller efter en våldtäkt.

Detta försvåras ytterligare av att Polen tillåter vårdvägran, även kallat samvetsklausuler, som innebär att vårdpersonal får rätt att neka att utföra abortvård. Även om personen har laglig rätt till abortvård.

Den mycket restriktiva abortlagstiftningen innebär att människor tvingas göra illegala aborter i Polen eller resa utomlands och de som drabbas hårdast är fattiga unga kvinnor.

Att Polen i princip stryper tillgången till akut p-piller förvärras av att landet har en av världens mest restriktiva abortlagstiftningar.

Men när den polska regeringen förra året gick fram med planer på att inskränka den redan mycket restriktiva abortlagstiftningen ytterligare fick de backa efter massiva folkliga protester.

Precis vad som hände för fyra år sedan i Spanien och Norge. Jag deltog själv i protesterna i Warszawa och inte ens våra systerorganisationer trodde då att de skulle lyckas stoppa förslaget.

Är det något jag tar med mig efter dessa sex år som förbundsordförande för RFSU så är det att det går att förändra, även när det ser som mörkast ut. Just nu ser vi starka krafter mot alla människors rätt att fatta beslut om sina kroppar och sin sexualitet.

Vi ser det i form av Trump, Sverigedemokraterna, som plötsligt är Sveriges näst största parti enligt opinionsundersökningar, och andra nationalistiska och högerpopulistiska krafter som vinner mark runt om i Europa.

Men vi ser samtidigt ett enormt engagemang för sexuella och reproduktiva rättigheter. Dagen efter Trump installerades samlades människor världen över under parollen Womens March och en månad efter att Trump ströp allt amerikanskt bistånd till abortfrågan samlades över 50 länder i Bryssel för att ta hand på bland annat aborträtten.

Och som vår polska kollega sa till oss under demonstrationerna i Warszawa för ett år sedan- släpp aldrig taget om oss!

Vår största utmaning just nu är inte president Trump och de världsledare som driver en liknande politik som honom, utan utmaningen ligger i om vi inte orkar hålla liv i den massiva mobiliseringen vi ser globalt för kvinnors självklara mänskliga rättigheter.

För då lämnar vi garanterat utrymme och uppmärksamhet till den utveckling vi inte önskar se.

Det är inte den som skriker högst som förändrar världen, utan den som engagerar sig mest. Och som vår polska kollega sa till oss under demonstrationerna i Warszawa för ett år sedan- släpp aldrig taget om oss, vetskapen om att människor runt om i världen engagerar sig för vårt arbete gör att vi orkar hålla ut lite till och till slut kommer vi tippa denna utveckling åt rätt håll.

Kristina Ljungros är förbundsordförande RFSU