Kristina Ljungros.

Debattörer blundar för barnets bästa i fråga om de barn som tillkommer via surrogatarrangemang, skriver Kristina Ljungros, förbundsordförande RFSU.

RFSU blir i dag anklagade för att använda barnen som slagträn för surrogatarrangemang, av debattörer i ETC. Men vi menar att det är precis det utredningen om surrogatmoderskap gör.

Däremot förefaller vi vara överens i sakfrågan med debattörerna. Nämligen: oavsett själva grundfrågan, vad man tycker om surrogatarrangemang och om det i framtiden bör förbjudas, måste vi orka se barnet som tillkommit och som i dagens juridiska system har en mycket osäker situation.

På torsdag går remisstiden ut för utredningen om surrogatmoderskap. Vad som verkar ha gått många förbi är att utredningen helt saknar ett barnperspektiv. Utredningen föreslår inga egentliga förändringar avseende surrogatarrangemangens vara eller inte vara – vilket i praktiken innebär att det kommer fortsätta födas barn som tillkommit genom sådana arrangemang.

Årligen beräknas det komma ca 50 barn till Sverige. Utredningen väljer att inte föreslå regleringar för att öka rättskyddet för dessa barn. I praktiken innebär det att man offrar barnets rättigheter för att markera ideologiskt mot surrogatarrangemang och nu undrar vi var alla andra barnrättsförsvarare är i frågan. Att debattörer oavsett ställningstagande för eller mot surrogatmoderskap blundar för konsekvenserna för de barn som tillkommer via surrogatarragemang är svårt att förstå. Faktiskt riktigt obegripligt.

Det är lätt att vara för barnets bästa när det inte är skarpt läge, precis som att det är lättare att vara antirasist i ett samhällsklimat som är för mänskliga rättigheter än när gruppers rättigheter ifrågasätts. RFSU menar att det är skarpt läge nu och att det krävs handlingskraft för att säkerställa barnets bästa i den här fråga om de barn som tillkommer.

Barn föds i dag in i statslöshet, saknar vårdnadshavare och drabbas i sin migrationsprocess vilket är oerhört allvarligt, något utredningen inte valt att föreslå lösningar till trots att de är väl kända. Att i detta läge, som argument för att inte lösa situationen för barnen, hänvisa till den påstådda avsaknaden av forskning och kunskap samtidigt som utredningen visar att den forskning som finns pekar mot att barnen som tillkommit via surrogatarrangemang mår lika bra som andra barn, är inget annat än ansvarslöst.

Samtalet måste därför byta fokus och föras kring att barn de facto tillkommer via olika surrogatarrangemang i utlandet och att barnet ställs inför en mycket osäker juridisk situation. Det måste gå att hålla isär ideologiska diskussioner om surrogatarrangemang och hur vi hanterar barn som tillkommer oavsett utredningens förslag. Det har dessvärre visat sig svårt för många debattörer att hålla dessa spår parallellt.

RFSU är tydliga – vi kan inte ställa barnets bästa och barnets rätt till sina föräldrar mot negativa konsekvenser av surrogatarrangemang. Exploatering av kvinnor ska aldrig accepteras och ska motverkas, men fel väg att gå är att strypa barnets rätt till sina föräldrar och exkludera barnet från sina universella rättigheter enligt barnkonventionen. I stället måste vi parallellt med att säkerställa rättssäkerhet för utsatta barn, arbeta aktivt mot exploatering av kvinnor, till exempel genom internationella överenskommelser.

Vi menar att barnets bästa ska gälla alla barn, alldeles oavsett hur man kommit till. Barnet har rätt till sina föräldrar, barnet har rätt till sin identitet och till sitt ursprung. Europadomstolen har varit tydlig på denna punkt – ett barn får inte missgynnas för att det tillkommit genom surrogatarrangemang i utlandet, något annat innebär att barnet straffas för något som dess föräldrar har gjort.

RFSU riktar därför skarp kritik mot detta i vårt remissvar som vi gärna delar med oss av i syfte att fler skall uppmärksammas på vad som händer med barnets bästa, parallellt med att vi ska inkorporera barnkonventionen till svensk lag.

Kristina Ljungros, förbundsordförande RFSU
RFSU:s remissvar