Daniel Forslund, foto: Anna Molander

REPLIK Att raljera kring att ”appar inte kan byta mormors blöja” är knappast konstruktivt, när vi vet hur stor trygghet digital teknik ger för äldre och kroniskt sjuka patienter, menar Daniel Forslund (L).

Nej, ingen medarbetare i vården borde behöva använda en fax 2019! Men tyvärr används både faxen och annan uråldrig teknik som personsökare fortfarande i vården. Och jo, även en digital vårdgivare som Kry har behövt skaffa en fax för att kommunicera med resten av vårdsystemet. Tid som skulle kunna lagts på vård läggs istället på byråkrati och teknikstrul. Att detta är fullkomligt orimligt och ovärdigt en verksamhet som ska rädda liv är både jag och krönikören Fanny Nilsson helt eniga om. Vi verkar dock inte vara lika eniga om lösningen.

Medan Fanny Nilsson menar att ett enda journalsystem borde införas i hela landet, menar jag att en sådan lösning skulle vara rent skadlig. Att skapa ett privat monopol där ett enda företag ges ensamrätt på att erbjuda IT-lösningar till vården riskerar att försätta vården i en situation där utvecklingstakten sänks, prislappen höjs och viktig teknisk utveckling avstannar när vårdgivarna inte längre kan hota med att byta journalsystem om nuvarande leverantör inte håller måttet. Ytterst skulle det kunna få förödande konsekvenser för patienten – ökade kostnader och samtidigt minskad kvalitet och service. Det är inte en politik som jag ställer mig bakom.

Istället förordar jag att vi som beställare och finansiär av hälso- och sjukvården ställer skarpa krav på att olika journalsystem ska kunna utbyta patientdata på ett säkert, effektivt och standardiserat sätt. Vi ska ställa krav på funktionalitet och informationsöverföring, inte på specifik teknik som skapar inlåsningseffekter. Om vi gör jämförelsen med dagens smarta telefoner, hade de knappast varit särskilt ”smarta” om det bara var Apple eller Samsung som tilläts utveckla appar. Genom öppna standarder kan istället alla som vill utveckla en smart applikation som underlättar din vardag. Samma logik ska gälla i vården, där behoven från den lilla vårdcentralen eller stora universitetssjukhuset ska kunna mötas med intelligenta beslutsstöd och en mångfald av moderna system för dokumentation som alla kan samspela i en standardiserad, kvalitetssäkrad och modern IT-miljö. Det är målet med det omfattande reformarbete jag driver i Region Stockholm.

Hälso- och sjukvården går på knäna i många avseenden. Vi har alltför länge lappat och lagat i redan sargade system eller försökt döva problemen genom att täcka upp bristerna i IT-miljön med att anställa fler läkare och sjuksköterskor. Men att bara anställa fler som står och faxar löser inte problemen. Svensk hälso- och sjukvård behöver radikal förändring och innovativa lösningar. De utmaningar vården tampas med går inte att lösa med gårdagens lösningar utan kräver nytänkande. Hur kan morgondagens vård bli mer attraktiv för vårdpersonalen? Hur fångas patientens behov av en modern, jämlik, effektiv och tillgänglig vård upp och hur flyttar vi fokus bort från sjukdom till hälsa, prevention och förebyggande vårdinsatser?

Att som Fanny Nilsson raljera kring att ”appar inte kan byta mormors blöja” är knappast konstruktivt, när vi vet hur stor trygghet digital teknik ger för äldre och kroniskt sjuka patienter. Fackförbundens egna uppskattningar visar att vårdpersonalen förlorar uppemot en timme i arbetstid per dag (!) pga. bristande IT-system. Frigjorde vi den tiden till vård, skulle det innebära arbetstid motsvarande 2000 sjukskötersketjänster på helårsbasis – bara i Region Stockholm. Så jo, digitaliseringen är en stor och betydande pusselbit för att lösa vårdens bemanningsproblem!

Som liberal är jag övertygad om att konkurrens främjar utveckling. Min erfarenhet, som bygger på ständig dialog med vårdens olika aktörer, professioner och patienter, är att ingen aktör ensam sitter på alla lösningar. Jag förespråkar istället en mångfald som möjliggör att vårdgivare erbjuds standardiserade och modulbaserade journalsystem som kan kommunicera med varandra, och där vi snabbt kan fånga upp nya verksamhetsbehov och lägga till eller ta bort funktionalitet i takt med att behoven förändras och tekniken utvecklas.

Region Stockholm investerar nu miljardbelopp i Framtidens vårdinformationsmiljö, en digital samverkansplattform för alla slags program och verktyg, med fokus både på patient- och datasäkerhet och på en bättre digital arbetsmiljö för vårdpersonalen. På så vis kommer förutsättningarna förbättras för att hantera dagens och morgondagens stora informationsflöden.

Förändring är ofta svårt, men nödvändigt. Digitaliseringen är inget självändamål utan ett strategiskt och konkret verktyg för en säkrare, bättre och mer tillgänglig hälso- och sjukvård.

Daniel Forslund (L)
Biträdande Regionråd
Ordförande för Innovations- och utvecklingsutskottet
Region Stockholm

Repliken gäller Fanny Nilssons krönika som du hittar här.