ledare Ett socialdemokratiskt parti som har opinionssiffror på över 40 procent. Det framstår som en ouppnåelig dröm för den hårt sargade europeiska socialdemokratin. Ändå är det just nu verklighet i Portugal, där premiärministern António Costa från Partido Socialista verkar göra allting rätt.

Portugals ekonomi växer så det knakar, arbetslösheten sjunker, statsskulden sjunker, budgetunderskottet är det lägsta sedan diktaturens fall 1974. Inte nog med att Portugal drar till sig allt fler turister, nu börjar också portugiser som utvandrade under 2010-talets krisår att återvända.

Inte konstigt att allt fler frågar sig: hur är det möjligt?

Svaret är progressiv politik.

Sedan 2015 styrs Portugal av en socialdemokratiskt ledd minoritetsregering med stöd av två mindre vänsterpartier.

Premiärminister António Costa, som tidigare var populär borgmästare i Portugals huvudstad Lissabon, vann en storseger i parlamentsvalet 2015. Sedan dess har hans regering genomfört ett ambitiöst reformprogram. En politik som går på tvärs med den åtstramningspolitik som plågade Portugal under åren efter finans- och eurokrisen. Och på tvärs mot varningar från austerity-politikens förespråkare i Bryssel och Berlin.

Svaret är progressiv politik.

Faktiskt ett ekonomiskt program som liknar det som den nybildade S-föreningen Reformisterna vill att de svenska socialdemokraterna ska våga förorda.

Portugals socialdemokrater har höjt arvs- och förmögenhetsskatten, och infört en progressiv fastighetsskatt. De har samtidigt gett vanligt folk mer i plånboken genom att höja pensionerna (och genom att höja minimilönen). Regeringen har precis utlovat ett gigantiskt investeringspaket: 20 miljarder euro ska investeras i infrastruktur och klimatomställning fram till 2030.

Politiken är populär. Socialistpartiet ligger stabilt på över 40 % i opinionen, och vänstern ser ut att vinna stort i höstens parlamentsval.

Portugal inspirerar. Men landet har inte över en natt förvandlats till ett perfekt paradis. Löner och pensioner har höjts, men de är fortfarande låga. De sociala problemen är stora, och många av dem är rasifierade. I António Costas Lissabon lever romer och migranter från de tidigare portugisiska kolonierna i Afrika i slumområden utan vatten, avlopp eller el. Det handlar om sociala problem, OCH om rasism.

Det är inte bara turister som strömmar till Portugal, det gör även internationella investeringar. Bland annat från Kina, som vill knyta Portugals viktiga hamnar till sin nya sidenväg. Den portugisiska regeringen har välkomnat de kinesiska investeringarna med väl öppna armar, tycker kritiker.

Det finns många orsaker till att Portugal inte drabbats av högerextremism och främlingsfientliga partier på samma sätt som andra europeiska länder. Men helt klart är att de portugisiska vänsterpartierna har lyckats mobilisera bland dem som tidigare drabbades hårt av åtstramningspolitiken. Många människor i Europa har förlorat hoppet om att det finns alternativ bland de traditionella partierna i mitten, säger António Costa i en intervju med tyska Der Spiegel.

Portugal visar att det finns ett politiskt alternativ till nedskärningar och privatiseringar. Progressiv jämlikhetspolitik är ett sätt att vaccinera sig mot högerpopulism.

Visst är det inspirerande.