Roland Granqvist
 professor i företagsekonomi.
Roland Granqvist
 professor i företagsekonomi.

Även efter regeringens skattesänkning betalar pensionärerna i snitt 560 kronor mer i skatt varje månad jämfört med förvärvsarbetande med lika stor inkomst. Regeringen tar orimligt små steg för att avskaffa den orättvisa pensionärsskatten, skriver Roland Granqvist, 
professor i företagsekonomi.

För tio år sedan införde den borgerliga regeringen Reinfeldt det första jobbskatteavdraget och under åren 2008–2014 kom ytterligare fyra. Dessa fem skattesänkningar för förvärvsarbetande har skapat en stor skatteklyfta mellan pensionärer och förvärvsarbetande. En pensionär betalar mer i skatt än en förvärvsarbetande med lika stor inkomst, en så kallad pensionärsskatt. I många länder är skatten för pensionärer lägre än för förvärvsarbetande, men Sverige är det enda land i världen där den är högre.

Pensioner är uppskjuten lön och de ska därför inte beskattas högre än lön – det ska inte bara löna sig att arbeta utan också att ha arbetat. Pensionärsskatten kan också allvarligt skada skattesystemets legitimitet eftersom den strider mot likformighetsprincipen enligt vilken lika inkomster ska beskattas lika. Enligt flera opinionsundersökningar anser en överväldigande majoritet i Sverige att pensionärer inte ska beskattas högre än förvärvsarbetande och de partier som vill avskaffa pensionärsskatten utgör en majoritet i riksdagen.

Det ska inte bara löna sig att arbeta utan också att ha arbetat.

Förespråkarna hävdade att jobbskatteavdragen skulle gynna också pensionärerna eftersom arbetslösheten skulle minska. Men så blev det inte. Arbetslösheten ökade trots de fem jobbskatteavdragen och sedan 2006 har pensionärernas köpkraft försvagats med nästan 20 procent i förhållande till de förvärvsarbetande. Enligt statistik från EU är nu andelen pensionärer i Sverige som riskerar fattigdom långt över genomsnittet i EU – 2006 var denna andel långt under genomsnittet.

Socialdemokraterna röstade emot varje jobbskatteavdrag i riksdagen. Men inför valet 2014 tillkännagav partiledningen att man beslutat behålla alla fem. Detta beslut var oväntat. I över sju år hade Socialdemokraterna kritiserat jobbskatteavdragen och deras huvudargument emot dessa, dvs. att de är ett ineffektivt sätt att minska arbetslösheten, har visat sig hålla efter de utvärderingar som gjorts. Omfattningen av denna ineffektivitet är mycket stor.

Jobbskatteavdragen kostar statskassan ungefär 100 miljarder årligen, vilket är mer än 10 procent av den statliga budgeten.

Det är svårt att förstå varför regeringen, vars uttalade mål är att arbetslösheten i Sverige ska vara den lägsta i EU år 2020, ännu inte har använt några av dessa miljarder på ett effektivare sätt. Man kan också fråga sig varför regeringen anser sig ha råd med samtliga dessa skattesänkningar men inte med att avskaffa den orättvisa som dessa har skapat.

I en riksdagsdebatt hösten 2016 kritiserades regeringen för att ha svikit pensionärerna. Finansministern bemötte kritiken med att regeringen vill värna de offentliga finanserna. Men att det blir dyrt att sänka pensionärernas skatt till samma nivå som för förvärvsarbetande visar ju att denna orättvisa är stor.

Det är inte rimligt att säga att det därför måste dröja ytterligare flera år, utöver de gångna tio åren, innan den kan avskaffas. Det måste också noteras att ett avskaffande av pensionärsskatten inte alls behöver belasta de offentliga finanserna. En skattesänkning för pensionärerna kan finansieras med en höjning av andra skatter.

Regeringen Reinfeldt lämnade efter sig en skatteklyfta mellan pensionärer och förvärvsarbetande på 15 miljarder per år. I januari 2016 genomfördes en skattesänkning på totalt 1,9 miljarder. Den omfattade främst pensionärer med mycket låg pension.

I en debattartikel skrev statsminister Stefan Löfven (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) att regeringen vill avskaffa pensionärsskatten därför att den är orättvis och omoralisk och att detta var ”ett första och viktigt steg”. Detta steg motsvarade en åttondel av den totala skatteklyftan och innebar att skatten för landets nästan två miljoner pensionärer sänktes med i genomsnitt 80 kr i månaden.

Efter detta steg betalar pensionärerna i genomsnitt 560 kronor mer i skatt varje månad jämfört med förvärvsarbetande med lika stor inkomst.

Regeringen planerar en andra skattesänkning för pensionärer under denna mandatperiod. Det meddelades nyligen att den blir av ungefär samma storlek som den första. Med den takten torde många pensionärer som drabbats av pensionärsskatten aldrig få uppleva att denna orättvisa avskaffas.

Roland Granqvist
 professor i företagsekonomi, tidigare verksam vid Stockholms universitet och Högskolan Dalarna